Välkommen!

mylittlepony1
Är en 30årig Stockholmsmorsa. Mamma till Minna [081124] och lillebror Love [100626]. I bloggen skriver jag om vardagen, mående, tankar & känslor. Skriver även om dotterns ovanliga kromosomavvikelsen. Skriver även om livet med min fästman Richard som jag fann i Kalmar och pendlat till varannan vecka sedan vi blev tillsammans i oktober, men som efter 11 månader flyttade upp till Stockholm. :) Ibland skriver jag även om min behandling, utredningar och diagnoser som jag sen många år tillbaka kämpar med och mot. [Den andra Johanna] Bloggen är mer än en mammablogg, det är även en öppen dagbok där jag delar med mej av många pusselbitar från mitt förflutna och mitt inre. Bjuder på bilder, tävlingar och skriver alltid ärligt & öppet! Hoppas du ska gilla min blogg! Kommenterar på nätet som: "Johanna - Tvåbarnsmamman mitt i kaoset".

Follow on Bloglovin

Arkiv:

Översättning

free counters

Samarbeten

Bloggare










Intresserad utav samarbete?
Kontakta mej här.

Statistik

Get your own free Blogoversary button!
Personligt bloggar Pinga Frisim Bloggar av mammor och gravida Blogg Topplista Bloggparaden Twingly BlogRank Topplista Page Rank Site Meter I ♥ Validator Startblogg.se

Tidsinställt: När man behöver hjälp i hemmet!

Det är flera gånger när jag behövt hjälp med saker hemma, inte bara som att borra upp tavlor eller byta strömbrytare.

I första hand är det meningen att jag ska ringa till de som ansvarar över att sköta det i vårat kvarter, men jag är missnöjd.
Fått vänta alldeles för länge på att de kommer.. Det kan vara dagar och ibland veckor.

Minns en jul när jag höll på att laga all julmat när det plötsligen tog stopp i diskhons avlopp och rör.
Jag försökte se om det var något stopp jag kunde fixa själv, men var tvungen att ringa dom som sköter det i området.
Men de förstod inte alls varför jag tyckte det var bråttom att fixa rören och avloppet, jag kunde väl hämta vatten och diska i badkaret??

Önskar att jag då hade numret till Rörassistansen så hade den julen blivit mycket roligare för min del!

Livet som det är..

Ja jag kan knappast påstå att livet är så bra som jag påstår när folk frågar.

Vissa dagar skiter jag hur jag ser ut för att jag känner att hela världen ser hur ful jag är även om jag sminkar mej.
Andra dagar sminkar jag mej för jag hoppas kunna dölja lite av min fulhet.

Ekonomin är katastrof, säljer allt jag kan för att få ihop det. Förhoppningsvis blir det lite bättre nu när Richard fått jobb även om det mesta av hans pengar kommer gå till skulder och att åka och träffa/hämta sonen.

Otroligt orolig då jag bara har 3 besök kvar hos Kris och Traumacentrum, vad händer sen?!
Har inte gått till min vanliga psykolog eller läkare på månader pga att jag fått välja bort det och mediciner pga ekonomin.

Går på min arbetsrehabilitering och det är skönt att ha något som ger mej lite syfte, inte bara driva runt hemma och inte tillförs ett dyft.

Jag håller mej för det mesta över ytan, men det är har varit snart ett halvår med enorma mängder tårar, panikångest och kaos.

Har mina trotsiga barn som trots att dom ofta gör mina dagar tyngre med alla bråk är anledningen till att jag inte gett upp för länge sen.
De har sina stunder som gör att jag känner att jag MÅSTE kämpa!

Hoppas att dessa bitar och resten snart ska bli lite lättare så jag kan få skriva lite gladare inlägg.

Men ja.. har juh valt att ha en ärlig blogg och livet är allt annat än en dans på rosor..

Jag vann bästa julklappen åt barnen!

I Bambi‘s julkalender vann jag något helt otroligt till barnen!
Nämligen ett Lundby Småland (dockhus) från Micki leksaker OCH 4 set.
Kök (spis, kyl och möbler), sovrum och vardagsrum! :)

Jag fick sms om att paketet gick att hämta ut kvällen innan julafton, så jag rusade iväg efter att barnen somnat och hämtade paketet.
Skyndade hem och monterade upp och monterade dockhuset, ställde in det på barnens byrå och täckte över det.

På morgonen skyndade juh barnen till sina julstrumpor så de tänkte inte ens på att det stod något stort under ett labanpåslakan på byrån.
Efter frukosten bad jag dom att följa med mej in i deras rum där jag sedan tog bort labanpåslakanet.
Deras ansikten sken upp och de ville genast leka med det. :)

image

Till en början var Minna den som lekte med dockhuset, men nu är Love där och leker mer och mer. :)

Tack Bambi och Micki Leksaker för denna underbara julklapp! :)

Saknar bloggtiden..

Saknar tiden då mitt mående gjorde det lättare för mej att blogga..
Bloggade flera gånger om dagen, kände för det mesta att jag hade saker att skriva om.
Gick på massa trevliga events som helt klart var något att blogga om.
Blev sponsrad med olika saker som var roliga att testa, recensera och blogga om.

Hoppas på att våren kan bjuda på lite mer events, fick verkligen mersmak efter det smaskiga julfrukosteventet hemma hos Rose-Marie | BAMBI nu senast, med de mumsiga juicerna och smoothies från Innocent.
Allt i goodiebagen gick åt alldeles för fort och sonen är numera förälskad i Innocent – Kiwi, äpple, lime, dotterns favvo är björnbär, jordgubb, svarta vinbär & min favorit är tropisk juice.
Mums!

Bild lånad från Bambi

Bild lånad från Bambi

Så ni mina fina bloggvänner, om ni blir bjudna på något event är jag gärna er +1 nu när jag inte längre får så många inbjudningar och kan ta med mej +1 så önskar jag iaf att jag kan få vara någon annans  +1. :)

Arbetsrehabilitering

Jag har som sagt börjat min arbetsrehabilitering som är att vara typ elevassisten/resurs i en klass 8.
Det är slitsamt då jag varit sjukskriven så länge, men samtidigt otroligt givande att känna att jag gör elever och lärare något gott. Mentor, lärare och rektorn är alla nöjda med mej vilket glädjer mej något enormt.

Sen blir jag väldigt trött och då mitt mående ligger väldigt lågt så sliter det, men det gör juh lite nytta då jag inte sitter hemma och mår dåligt utan kommer ut och gör något som dessutom får mej att ”blockera” det tunga.

Så just nu är det jullov inte bara för barnen utan även för mej, men om 2½ vecka är det dags igen.
Terminstart! :)

Wish me luck!

Att träffa Tomten kan ge blandade känslor..?

Nej ingen av mina barn grät, flickan framför oss i kön gjorde det och ville inte alls sitta hos Tomten.
Mina två hoppade dock inte upp av entusiasm och glädje, utan mer av nervositet och nyfikenhet.
Jag talade nämligen om för dom att Tomten vet allt, han vet vilka barn som är snälla och vilka som är stygga och inte lyssnar på sina föräldrar.
Då blev speciellt Minna toknervös!
Som syns på bilden.. ;)

Frågade Tomten om vad han tycker, ska barn lyssna på sina föräldrar.
”Självklart, det är ett måste om man ska få julklappar!” sa Tomten.

..inte ens i 20 minuter efter att vi gått lyssnade dom, kanske 15, men sen sprang de iväg i centrum och de trotsade.
Men men.. skam den som ger sej, jag försöker hålla mitt lugn och vara konsekvent.

Bjuder såklart på bilderna.. :p

Nervöst möte med Tomten. ;)

Nervöst möte med Tomten. ;)