Välkommen!

Är en 34årig Stockholmsmorsa.
Mamma till Minna [081124],
Love [100626] och
Elias [160110].
I bloggen skriver jag om vardagen, mående, tankar & känslor och mina diagnoser.
[Den andra Johanna]
Skriver även om dotterns ovanliga kromosomavvikelse, lindriga utvecklingsstörning och ADHD, sonen Loves ADHD.


Follow on Bloglovin
#4 BF 190927

Arkiv:
Rökfri
Slutade röka12 augusti, 2018 - 22:00
2,1 år sedan.

Kräkningar hos barn / Vad beror det på?

Vanligt, men sällan allvarligt

Barn kan kräkas av olika orsaker.
Bland spädbarn är det mycket vanligt med kräkningar eller mindre uppstötningar.
Man behöver inte oroa sig så länge barnet verkar må bra och ökar i vikt.
Hos de lite äldre barnen är en vanlig orsak till kräkningar magsjuka som orsakats av en virusinfektion.
Det brukar gå över på några dagar.

Flera olika sjukdomar och tillstånd kan ibland ge symtom som illamående och kräkningar.
Om barnet har fått i sig något giftigt kan det också orsaka kräkningar.
   
 
När bör man kontakta vården?

Barn är mycket känsligare för vätskebrist än vuxna.
Om man har ett barn som är under sex månader som kräks och inte verkar må bra bör man alltid kontakta läkare eller sjuksköterska.
Man ska även kontakta vården om ett barn kräks och visar tecken på vätskebrist, till exempel är slött, inte vill dricka och kissar ovanligt lite.

Andra anledningar till att kontakta vården är om barnet har blod i kräkningar eller diarréer, eller om barnet har ont, är ledset eller håglöst.

Om man tror att barnet fått i sig något som kan vara giftigt ska man ringa till Giftinformationscentralen på larmnummer 112.
   
 
Spädbarn kräks ofta efter maten

Små bebisar kan kräkas av olika anledningar och för det mesta är det helt normalt och inget att oroa sig för.
Framför allt är det vanligt att bebisar kräks efter maten.
I samband med att barnet rapar eller rör på sig kan mjölken rinna ut ur barnets mun.
Det beror på att den övre magmunnen brukar vara lite slapp och att maten därför lätt kan rinna tillbaka till matstrupe och mun.
En del barn kräks bara ibland medan andra kräks eller spottar efter varje måltid.
Det ser ofta ut som om barnet kräks en större mängd än vad det egentligen är.

För det mesta mår barnet bra och ökar i vikt.
Hos de flesta barn avtar kräkningarna långsamt.
Så småningom utvecklas magmunnen och besvären brukar försvinna när barnet är mellan sex månader och ett år.
   
 
Kräkningar kan bero på reflux

Barn som nästan alltid kräks efter maten kan också ha reflux.
Ibland kräks de mycket, ibland mindre.
Besvären innebär att den övre magmunnen är så slapp att magsaft kan komma upp i strupen även utan kräkningar, så kallad gastroesofagal reflux.

Många barn har inga andra symtom än att de kräks men det finns barn som även får andra besvär.
När magsaft kommer upp i matstrupen kan den bli irriterad och barnet kan ha ont.
Det gör att barnet blir ledset och man kan uppleva att barnet är kinkigt och skrikigt.
Barnet kan vara ovilligt att äta och viktuppgången blir dålig.
Det är vanligt att sömnen blir lidande.
Refluxbesvär är ganska ovanligt hos barn men det förekommer.
Besvären brukar långsamt minska och försvinna helt i ettårsåldern.
   
 
Kaskadkräkningar

Några enstaka spädbarn kan ha besvär med kraftiga kräkningar som hamnar långt ut på golvet.
Det kan bero på att de har en förträngning i nedre magmunnen, så kallad pylorusstenos.
Magmunnen förtjockas så mycket att muskler i magsäcken inte kan föra ner maten i tarmen.
Den här sortens förträngning är mycket ovanlig.

När barnet är mellan två och fyra veckor visar sig de första symtomen.
Barnet börjar kräkas oftare.
När barnet har ätit kan man ofta se hur barnets mage rör sig.
Det är sammandragningar när magsäcken försöker föra maten vidare ner i tarmen.
Det är vanligt att barnet från början kräks små mängder, men kräkningarna ökar både i mängd och i kraft för att till slut spruta ur munnen.
Det brukar kallas för kaskadkräkningar eftersom kräkningarna står som en kaskad ur munnen.

Eftersom maten inte kan passera ut i tarmen kan barnet inte tillgodogöra sig näring.
Det här leder till att barnet förutom kräkningar också kan få andra symtom.
Barnet kan till exempel vara hungrigt och vilja äta snabbt igen efter avslutad måltid.
Vanligtvis går barnet inte heller upp i vikt och kan bli dåsigt och passivt på grund av för lite näring.
När barnet kräks allt oftare och i större mängder kan det även få vätskebrist.
Det kan visa sig i att barnet kissar allt mindre eller blir slött.
 

När ska man söka hjälp?

Om kräkningarna gör att barnet förlorar mer vätska än det får i sig kan det leda till vätskebrist, vilket är ett allvarligt tillstånd.

Man bör ta kontakt med läkare eller sjuksköterska om barnet

  • är under sex månader och inte verkar må bra
  • inte vill dricka
  • kissar lite
  • inte får behålla någon vätska
  • har blod i kräkningarna eller i diarrén
  • inte har förbättrats inom ett dygn

Man bör även kontakta vården om barnet utöver kräkningarna har ont i magen eller inte mår bra på något annat sätt.

Man behöver vara särskilt uppmärksam på de allra minsta barnen.
Om ett spädbarn kräks, är slött, kissar dåligt och inte reagerar som vanligt med leende och skrik, ska man kontakta vården.
Detsamma gäller om spädbarnet verkar ha ont, är ledset, inte har någon aptit eller är håglöst.

Om ett barn har blivit magsjukt under eller direkt efter en utlandsresa bör man också ta kontakt med vården.

Misstänker man att ett barn blivit förgiftat ska man ringa till Giftinformationscentralen på larmnummer 112.
   
 
Om spädbarnet mår bra men kräks ofta

Om ett spädbarn mår bra men kräks ofta brukar det hjälpa om man ger små täta mål.
Försök få barnet att rapa några gånger under matningen.
 Låt barnet halvsitta när det äter och gärna sitta kvar i knäet en stund när det har ätit klart.
Undvik häftiga rörelser direkt efter maten och vänta med att leka och skoja.
Om inte det här hjälper kan man vända sig till vårdcentral eller barnläkarmottagning för att få barnet undersökt.
Hos de flesta barn minskar besvären långsamt och de brukar försvinna helt när barnet är cirka ett år.
   
 
Om barnet behöver undersökas och få vård

Om barnet kommer in till vårdcentral eller sjukhus för undersökning tas det om hand på olika sätt.
Om barnet har allvarlig vätskebrist kan det behöva stanna på sjukhuset för att få vätska och salter direkt in i blodet via dropp.

Om barnet har svårare besvär med reflux kan det ibland få läkemedel som minskar syrabildningen i magsäcken och i enstaka fall opereras barnet, men det är mycket ovanligt.
Reflux brukar försvinna av sig själv när barnet är i ettårsåldern.

Barn som har kaskadkräkningar, pylorusstenos, brukar behöva opereras.
Efter det tillfrisknar de snabbt.
En buksjukdom som till exempel tarmvred, är ett akut tillstånd som också ofta opereras.

Beroende på besvär får barnet en diagnos och hjälp genom olika behandlingar.

Understruken text gäller min dotter Minna.

källa: 1177

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.