Välkommen!

Är en 34årig Stockholmsmorsa.
Mamma till Minna [081124],
Love [100626] och
Elias [160110].
I bloggen skriver jag om vardagen, mående, tankar & känslor och mina diagnoser.
[Den andra Johanna]
Skriver även om dotterns ovanliga kromosomavvikelse, lindriga utvecklingsstörning och ADHD, sonen Loves ADHD.


Follow on Bloglovin
#4 BF 190927

Arkiv:
Rökfri
Slutade röka12 augusti, 2018 - 22:00
2,7 år sedan.

Förlåt Minna..

Jag är hemsk hemsk hemsk..
Inatt brast det..
Som ni vet vill jag verkligen helamma och har kämpat i snart 3½ månad, det vill säga sedan Minna föddes.
Vissa dagar går det bra, andra går det inte alls men jag kämpar på.
Inatt var det som om Minna hatade brösten, och hade glömt hur hon skulle göra..
Gallskrek i panik när jag försökte amma..
Jag fick då nån flipp, vart sjukt ledsen, besviken och arg.
Gick upp klädde på mej och var påväg att gå..
För gott kändes det som.
Ville inte ens titta på Minna, gjorde bara ont..
Kände en känsla man inte ska känna mot sitt barn, kände något som kan jämföras med hat.
Var så arg att jag inte kunde tänka klart..
Kunde inte tänka på att Minna är ett litet barn som faktiskt inte vet eller kan samma som jag och Jonas.
Jonas hade sånt tålamod, tröstade mej när jag grät syndafloden..
Jonas lät mej sova och tog Minna..
Matade min pumpade mjölk på flaska, sedan försökte jag amma lite, och då gick de lite lättare iaf.
Inatt tänkte jag verkligen ge upp, ge upp helt med amningen..
Men imorse tog hon bröstet, lite halvsovandes men endå..
Åt lite, men snuttade mest..
Men förstår inte varför hon skrek så?
Och hur det kom sej att hon verkar ha glömt hur hon skulle göra?
Vad kan det bero på?
Någon som varit med om detsamma?

Snälla, jag vet att jag var en hemsk och värdelös mamma inatt..
Men skriv inga elaka kommentarer.. :(
Jag är rätt bra på att ge mej de själv nu..

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.