Är mamma till Minna [081124] och lillebror Love [100626].
Bor tillsammans med barnens pappa, fästmannen Jonas i södra Stockholm. (Mer om hur vi träffades - här.)
I bloggen skriver jag om våran vardag, mående, tankar & känslor.
Skriver även om dotterns pågående utredning och kamp i den funna ovanliga kromosomavvikelsen på Kromosom 13.
Ibland skriver jag även om mina utredningar och diagnoser som jag sen många år tillbaka kämpar med och mot. [Den andra Johanna]
Bloggen är mer än en mammablogg, det är även en öppen dagbok där jag delar med mej av många pusselbitar från mitt förflutna och mitt inre.
Bjuder på bilder, tävlingar och skriver alltid ärligt & öppet!
Hoppas du ska gilla min blogg!
Kommenterar på nätet som: "Johanna - Tvåbarnsmamman mitt i kaoset".
Kontakta mej här.
Syskonkärlek
Köpte juh en ”I grow taller everyday” bodysuit till Minna häromdagen i storlek 80, då det lär dröja som det ser ut nu.<
Idag köpte jag en likadan i storlek 56, det minsta jag kunde hitta, till Pyret.
Tänker ofta på att jag verkligen hoppas att Minna ska tycka om sitt syskon, och syskonet tycka om Minna.
Att tycka om Minna är så lätt, så lätt, ingen kan tycka något annat än allt gott om Minna.
Vet inte hur nya bebisen kommer vara, men självklart älskvärd av oss.
Hoppas verkligen att Minna kommer känna sej älskad och inte bortglömd, det ska jag kämpa för dagligen för att hon ska veta.
Själv har jag inget helsyskon, så är glad att jag kan ge Minna det.
Inte för att jag inte ser mina syskon som helsyskon, det gör jag.
Amanda och jag har samma mamma & Viktor och Adam har samma pappa som jag.
Skulle inte älska dom mer om vi hade båda samma föräldrar, det är inte möjligt.
Älskar mina syskon mer än vad många av mina vänner älskar sina och detta kan jag skriva då mina vänner själva uttryckt det så.
Jag skulle göra allt och mer där till för mina syskon, vi har aldrig bråkat.
Jag kunde småreta min syster som liten, och låtsasbråka med mina bröder, men aldrig så som jag sett mina vänner bråka med sina syskon.
Har en bra relation med mina syskon, önskar dock vi kunde ses oftare..
Är en lite kvävande syster tror jag, vill så gärna träffas ofta och kramas och mysa, men måste förstå att dom är stora nu.
Amanda fyller 19 år i år, Viktor fyller 18 år den 10 oktober, alltså 101010 (lite coolt eller hur?), och Adam fyller 14 år.
Dom har sina liv, sina hobbies, sina vänner.. Dom behöver inte mej på samma sätt..
Lite synd.. :p
Jaja, ett kort inlägg blev långt..
Syskonkärlek..
Det underbaraste man kan ha efter att älska och älskas av sina barn!
(L)
det är fint när man har en sån relation med syskon. så är det mellan mig och min syster också.
vi har heller aldrig bråkat, och hon är en utav mina bästa vänner!
Oh, jag går också och funderar mycket på hur min ”stora” lilla kille skall reagera på sitt syskon. Och hur jag skall ha tid att ge dem båda så mycket kärlek som de behöver. Tänk om den nya också blir ett kolikbarn som kräver att man bär omkring på ”den” hela dagarna. Hur skall jag då kunna ge stora killen den uppmärksamheten han behöver? Åh ja. Det ordnar sig nog… ?.
Det är härligt när man har en bra relation med sina syskon – Jag och syrran börjar komma varandra närmare men hon har väldigt mkt problem och går på utredning och sånt så det tar på krafterna.
Jag har oxå köpit den där bodysuiten till min lilla bebis – blev en grön och i strl 68 tror jag – det var den minsta då när jag hittade den. Är själv en fantast av giraffer
å vad gullig. Alva har också sån pyjamas, eller vad man ska kalla det! Längtar till jag med får köpa likadana kläder
hihi
så sött!
Hihi jag har köpt massa kläder till barnen och lika till ”mini”
Perfekt då mina kära barn inte är så stora, då handlar man ju fortfarande på samma avdelning
Köpt tre såna där, fast inte den där färgen utan den andra =)
Supersöt är den iaf! Hihi.