Välkommen!
Är en 33årig Stockholmsmorsa.
Mamma till Minna [081124],
Love [100626] och
Elias [160110].
I bloggen skriver jag om vardagen, mående, tankar & känslor och mina diagnoser.
[Den andra Johanna]
Skriver även om dotterns ovanliga kromosomavvikelse och lindriga utvecklingsstörning, Minna och Loves ADHD-utredningar.

Follow on Bloglovin
Arkiv:

Förlossning – Då vs. Nu? – Minna vs. ”Pyret”?

Ja, hur kommer allt ske denna gång?

Graviditeten med Minna:

  • Började läcka bröstmjölk i vecka 16.
  • Minna fixerade sej i vecka 26.

Förlossningstecken & skede med Minna:

20 November:
Var hos min barnmorska, SF måttet hade stigit till 38 (på 1 vecka), hon sa att hon trodde det antagligen är dags för förlossning snart.

22 November:
Badar på kvällen (mot förvärkar), vattnet går troligen i badkaret.

23 November:
9:26
Vaknade och var öm i buken, och det kom som små pulserande tryck ut ur ”murven” med vätska..
Inte kiss. Trodde det kunde vara vattniga flytningar, kanske kunde det vara lite fostervatten, men tänkte ändå, – jaha, har jag kissat på mej?.
Men sen när jag gick och kissade låg det som en genomskinlighet slemmig sak med någon droppe ”slemmigt” blod i toaletten, och när jag torkade mej kom det små strimmor blod på pappret..
Rött, men inte alls mycket..
Slempropp + teckenblödning.

10:42
Sammandragningar börjar komma nu, och blir snabbt tätare.
Det stramar åt som tusan, och molar i ryggen.
Tryck nedåt, känner mej typ konstant kissnödig..
Trycker på rätt bra där bak också.

12:36
Värkar i rygg och mage.
Oregelbundna, dock intensiva, så då är det bara förvärkar (?) ..
Känns som om jag behöver kissa och bajsa hela tiden.
Slemproppen har gått (sista ”biten”).
Har sammandragningar och förvärkar.

14:36
Värkarna börjar komma tätare och är mer intensiva.
Ont utav bara h-vete.
Ringer in till förlossningen och de tror jag/det är på G, men frågade om jag vill stanna hemma tills de blir ”värre”, mest för att ge mej chansen att få starta upp ett bättre värkarbete hemma.
Och de vill jag.. Ska ringa in om det blir värre och efter det åka in.
Annars ska jag ringa tillbaka vid 18-tiden, då de troligen vill ha in mej på koll iaf.

15:42
Gör så sjukt ont att jag mår illa och blir helt yr..
Försöker vila, men lyckas inte då det för för ont.

18:39
Vi har klockat mina värkar sedan 14:30, nu är de så sjukt intensiva att jag knappt står på benen..
Jonas är otrolig, så hjälpsam och tålamodig..
Mår illa, och nära på att spy.
Jag svimmar när jag försöker vagga fram och tillbaka i lägenheten, Jonas kräver att vi åker in nu.
Prövat alvedon och varm dusch, men ingenting hjälper, så nu åker vi till förlossningen, sös.

19:40
Inne på förlossningen, blir inskriven och läggs in i rum 6.
Blir undersökt, livmodertapp helt utplånad och är öppen 4cm och de konstaterar att allt mitt vatten redan gått.
Barnmorskan berömmer mej för att jag gjorde ett bra förarbete hemma.
Blodtrycket 135/90.

19:50
Ber om något mot smärtan, blir erbjuden akapunktur, och jag vill testa.
Får akapunktur 1 – Shenmen bil. Yintang. LI4, i smärtstillande och avslappnande syfte.
Totalt 5 nålar.

20:10
Står upp med gåbord, höftrullar och profylaxandas.
Jonas och mamma hjälper mej igenom alla värkar som kommer med 2 minuters mellanrum.

20:55
Akapunkturnålarna tas ut.

21:30
Jag ber om EDA.
Eller ber och ber, skriker efter det.
Mina värkar kommer upp i 136 i smärtstyrka.

21:45
De sätter skalp-elektrod (skalp-ctg) på bebis, då mina värkar är för täta och intensiva att det är svårt att mäta av med CTG.

21:50
PVK (perifer venkateter) sätts, men jag tycker det är skitjobbigt, inte för att Jonas ogillar nålar, utan för att det blir en jävla massa sladdar..
Ringer-Acetat kopplas.

22:00
Får EDA.
Sjukt jobbigt att ligga stilla när värkarna kommer, och då de tog 6 minuter att sätta EDA:n, så hann jag få 4 värkar.
Jonas vill att jag tillägger att jag blev lite ”kaxig” när EDA:n började värka.
Stod upp och spände armarna som man gjorde som liten.
Och när barnmorskan och undersköterskan kom in igen sa jag ”coolt”:
– Sådär, nu kan jag vara trevlig igen!

23:20
De sätter in Syntocinon, för att stimulera mitt värkarbete.

24 November:
01:15
Undersöks – Öppen 6 cm.
Allt känns som en evighet.
Jonas sover i fåtöljen, mamma vilar i saccosäcken, och jag kan inte sova alls.

02:00
Spyr av att det gör så ont.
Allting snurrar.
Värkarna kommer så tätt att de inte hinner avta.
Värk på, värk på, värk utan paus.

03:15
Undersöks – Öppen 10 cm.
Står upp med gåstol ett tag.

4:00
Ligger på sida.
Försöker vila då det känns att det snart är dags.

5:20
Står på knä, men inte länge då det gör för ont, känns som om hon vill ut..
Krystvärkarna börjar.
Ändrar till ryggläge.

05:43
Minna är ute!
3335 gram & 46 cm.
I vecka 38+4. [BF var 3/12]
Ringer-Acetat & Syntocinon avslutas.

05:56
Moderkakan krystas ut.
Behöver sys 1 stygn pga en liten ”grop” som inte vill sluta blöda.

07:37
Efterskötning:
Mamma: Blodtryck: 140/70, temp 37,9.
Barn: Temp 37,4.


Graviditeten med ”Pyret”:

  • Började läcka bröstmjölk i vecka 20, men då så lite att det mest kom någon enstaka doppe, mer läckage i blev det efter vecka 30, men fortfarande inte så mycket som jag läckte mängdmässigt med Minna.
  • ”Pyret” har legat med huvudet ner sedan vecka 30, dock ruckbart hittills.

Förlossningstecken & skede med ”Pyret”:

Ja.. Hur kommer det börja denna gång?

Kommer jag föda tidigare än BF som med Minna (BF -9), eller kommer jag gå över denna gång?
Kommer jag märka när vattnet går, eller kommer de få ta håll på fostersäcken för att få vattnet att gå?
Kommer jag ha lika ont, lika intensiva värkar, lika tätt?
Kommer förlossningen från första tecken vara så långdragen (från vattenavgång ca 32-36h, från första värken ca 20h)?
Kommer jag spricka, behöva klippas, sugklocka, snittas?

Många frågor spinner omkring i mitt huvud, många tankar, önskningar, scenarior.
Hoppas självklart att jag slipper gå över BF, att både jag och ”Pyret” ska ha en bra förlossning utan stress och saxar/sugklockor/skalpeller o.s.v.
Ska denna gång försöka föda utan smärtstillande, vägrar fortfarande lustgasen då jag vill vara vid fullt medvetande när jag föder, vägrar sterila kvaddlar då det skrämmer mej smärtmässigt, kan fortfarande tänka med EDA om det skulle bli långdraget denna gång med.
Ingen akupunktur denna gång då jag finner att det inte hjälpte mej alls, snarare gjorde det mej stressad och irriterad att ha massa nålar i vägen.

Vet inte alls om detta inlägg var av intresse för er, men det var kul att skriva. :)


9 kommentarer till Förlossning – Då vs. Nu? – Minna vs. ”Pyret”?

  • Spännande! Jag hade också värkstormar nu med Alvin men inte med n&j. Det var hemskt. Man fick ju lixom aldrig återhämta sig.
    Jag tror inte du kommer gå över, kanske inte få ”tidigt’2 men runt 38 Smile

    Det jag tyckte var kul denna gång var ju att det startade med värkar, sist var det ju med vattenavgång (42 h tills de var ute, 41 h på förlossning) med Alvin var vi på förlossningen 5 h lixom. Haha. LYX!
    Hoppas du också får så.

    Hoppas du får föda utan smärtlindring om du nu vill det, jag har ju gjort det båda gångerna och inte behövt sys någonting. Tror det kan ha ett samband.
    Jag fick lixom sugklocka med n’6j och sprack ändå inte, har du smörjt med förberedelseolja, det gjorde jag! Tror jag också har betydelse.

    Å vad spännande! Hoppas allt kommer gå bra, såklart. Spännande att han snart är här ju Wink Ih. BAMSEKRAM

  • EMMA skriver:

    lustgasen gjorde inte mig frånvarande iaf. inte så att jag inte hade koll. nu hade jag ju inget val med Ludde, men jag föredrog ändå att slippa EDA och bara ha lustgas. att föda utan bedövning alls skulle jag aldrig göra. tror inte att man är mer medveten pga det, snarare tvärtom. skulle aldrig klara mig utan bedövning iaf :b och då är jag ändå ganska smärttålig. hoppas att den här förlossningen inte är lika långdragen iaf och att du får vila mellan värkarna

  • Johanna skriver:

    Verkar väldigt olika, för mej känns det dumt att chansa.
    Tror inte man kan snacka om smärttålig i jämförelse med att föda barn.
    Jag tål mycket smärta, folk har kallat mej sjuk då jag kan sticka nålar i mina kroppsdelar, tycker inte piercing gör ont eller tatuering, men att föda barn är något annat.
    Vet många som inte tål smärta, men tycker att det varit näst intill smärtfritt att föda barn så.. Razz

  • Linda skriver:

    OJ vad din förlossning med Minna påminner om min med Inez =) Nästan exakt samma klockslag och ”behandling”. jag tackade dock nej til lakupunktur då jag är sååå rädd för nålar och testade syrgasen istället vilket inte funkade alls. Känner igen mig i nästan allt du skriver <3

  • Lisa skriver:

    Ja nog är det spännande att jämföra..
    Jag tror inte att du kommer att gå över, utan får tidigare som förra gången eller på BF iaf..
    Och denna förlossning kommer att gå mkt fortare!
    Kanske lite för fort..

    Inte så många dagar kvar nu, spännande Smile

  • Linda skriver:

    ja jag sitter oxå med massor av funderingar! jag är så nöjd över min förlossning med Inez förutom att det tog lång tid. Undrar verkligen hur nästa blir….

  • Anna skriver:

    Jag tycker att det var jätteintressant att läsa. Du är nog den första som försökt beskriva förvärkarna/värkarna! En annan går och undrar hur det ska kännas… Nu är det ju individuellt sånt där – men det känns bra att läsa hur någon annan har upplevt det i alla fall!
    Det börjar verkligen närma sig för dig nu Smile vad spännande!
    Är du nervös?