Mamma till Minna [081124] och lillebror Love [100626].
Bor tillsammans med barnens pappa, fästmannen Jonas i södra Stockholm. (Mer om hur vi träffades - här.)
I bloggen skriver jag om våran vardag, mående, tankar & känslor.
Skriver även om dotterns ovanliga kromosomavvikelsen.
Ibland skriver jag även om min behandling, utredningar och diagnoser som jag sen många år tillbaka kämpar med och mot.
[Den andra Johanna]
Bloggen är mer än en mammablogg, det är även en öppen dagbok där jag delar med mej av många pusselbitar från mitt förflutna och mitt inre.
Bjuder på bilder, tävlingar och skriver alltid ärligt & öppet!
Hoppas du ska gilla min blogg!
Kommenterar på nätet som: "Johanna - Tvåbarnsmamman mitt i kaoset".
Kontakta mej här.
Känslomässigt i obalans?
Jag är alltid i obalans känslomässigt.
Svänger ibland så snabbt som på en hundradelssekund.
Hinner inte ens sluta skratta innan tårarna rinner, eller ibland tvärtom.
Tårarna rinner och plötsligt skrattar jag hysteriskt.
Detta skrämmer inte bara min omgivning utan mej själv, troligen mer då jag inte kan kontrollera det.
Ibland känner jag så mycket, för mycket, för allt.
Kan börja gråta över att jag ser en död snigel, börja skratta åt att solen skiner.
Ibland känner jag ingenting.
Kan få höra/se otroligt fina, snälla, roliga saker men bara känna ett stort tomt hål.
Vet inte om allt kan kopplas till diagnoser, eller om det kanske är så jag faktiskt är.
Johanna.
Inte den Johanna jag är med diagnoser, utan kanske även den Johanna jag kommer vara om jag blir frisk?
Det skrämmer mej något enormt, alla dessa känslor, tankar, frågor..
Just nu vill jag gråta, men det känns som om jag har en klump i bröstet som gör det svårt att andas.
Svårt att gråta, tänka, känna att ens vara..
Just nu är jag så tacksam att jag har min underbara dotter som strax ska väckas och kommer möta mej med hennes underbara leende.
Att jag har en tålamodig sambo som trots mina svängningar och allt annat som är ansträngande med mej, står ut.
Vad har jag gjort för att förtjäna dem?
Hehe okej, Allt bra med dig?
Kram
jaa, för med första sonen kommer jag inte ihåg att jag hade förvärkar eller sd alls. Med andra hade jag väldigt mkt, och nu ännu mer… Lite jobbigt är det ju såklart…
ahaa
då ska jag kolla efter den sen 
Okej skönt det!
Jag mådde väldigt illa första 20 veckorna och spydde till och från. Hade knappt någon matlust och hade svårt för att få i mig mat. Men nu mår jag jätte bra! Blir lite trött i ryggen när jag aktiverar mig med jobb och sysslor hemma men inget att klaga över. Sover fortfarande jätte bra och kan jobba =) Hoppas att man får må så fram tills det är dags..
Hoppas att du mår bättre nu.
Har haft ett otroligt humör under graviditet. Mycket upp och ner gångar som vänder snabbt som attan. Och aldrig finner jag en riktig anledning till känslorna, vilket har varit super jobbigt.
Ja randen är feet och den har spridit sig runt naveln också
Du får göra en gravidvänlig drink så länge
. Snart har vi våra små i alla fall och då kommer den där längtan vara som bortblåst för ett tag 
.
Och du, gråt om du vill gråta! Man får vara ledsen och man ska inte ha dåligt samvete för det. Din familj älskar dig för att du är du oavsett hur mycket det svänger
Hehe, jag stavar alltid fel på det ordet…
Tack för rättningen… 
Jaa, jag vet inte riktigt vad det är. skall till Bm i veckan så jag får fråga henne vad det är… 
Alltså jag är likadan, och särskilt efter att jag fick Oliver. Jag såg på en film igår (The Duchess) där en mamma tvingas lämna ifrån sig sin dotter till främlingar, och jag började verkligen att gråta. Inte bara tårar utan verkligen snyfta. Det måste vara det värsta som finns!
Jag är en känslomänniska och det är svårt att styra över.
Skönt att man har en sån stabil sambo
kram
Sv: Jaa, det förstår jag. =)
Härligt!
Jadå de är bara bra de. Kram
jag känner igen det där, igår börja jag grina för jag inte fick på mej skorna, haha, har dock inte varit så känslig under graviditeten utan mest skrattat åt allt men nu när man sover som ett arsel och allt är tungt och jobbigt och gör ont så är man lite lätt instabil sådär
men annars mår jag bra! ahah;P själv då?
Du har nog dom för att just DU förtjänar det
Hoppas du känner dig bättre, gråt och skratta och lev livet, snart är pyret hos er
Kram Malla
Apelsinjuice, Grenadin, vindruvor att droppa ned i glaset och ett häftigt sugrör
svar: japp längtar så mycket! ;D
Sv: Jodå, det är bra. Mår lite illa idag men annars så är allting bra
Hur är det själv? Kram
Sv: Tack så hemskt mycket. Har mina syskon som ringt och pratat idag, så får stöd fast svårt att tänka positivt när man bor själv många mil från familjen. Men tack för orden.
Sv: Ja jag hoppas det jag med. Böjde mig fram nyss och då gjorde det ännu ondare, stack till i hela magen. Inte kul.. Men illamåendet börjar gå över nu, men istället så har jag fått en sprängande huvudvärk..
Låter som en mysig kväll
Ja massage förtjänar du så det borde du få 
Kram
Sv: Tack så mycket.
Det ska jag göra, ska åka hem till min mor i helgen och bearbeta allting. Så ska nog vara någorlunda normlan snart igen. 
Sv: Jo men faktiskt så är det ju så, har inte tänkt på det innan men nu när du säger det så stämmer det verkligen. När man väl har huvudvärk så är det verkligen extrem huvudvärk. Inge kul alls.
KramKram
Förstår precis vad du menar, jag är exakt likadan även fast jag inte har någon diagnos. Det är väl så vissa av oss föds. Jag pendlar oerhört och jag tycker det är jobbigt men vet du vad, det är de som gör oss unika! Om man nu ska tänka positivt!
Kram på dig!