Rollercoaster of Emotions..

Jaha, nu har man gråtit lite också..
Mitt i maten brast jag efter att stirrat ut igenom fönstret en lång stund.
Jonas hade försökt få kontakt med mej, pratat och jag mumlade mest korta svar i låg ton.
Sen frågade Jonas hur det var med mej.. Då brast det.
Jag gömde ansiktet i händerna och så rann tårarna..
Jonas gick runt bordet, kramade om mej och försökte trösta mej..
Men hopplösheten känns än..
Jag känner mej totalt värdelös, kan inte göra något rätt eller hjälpa till.
Orkar knappt gå korta sträckor utan att jag får på tok för ont, jag orkar knappt resa mej ur soffan då det gör ont ont ont.
Orkar inte göra någoting annat än att sova, blogga, maila.. typ det.
Mysa med Minna gör jag helst utav allt, så länge hon inte är missnöjd och vill gå-träna.
(Hon blir bättre hela tiden, vår stolthet).
Allt annat känns helt kaos, orkar verkligen inte.
Känner mej fet och äcklig och svullar då massa onyttigt i självömkan.
Känner mej som världens sämsta sambo och fästmö då jag bara gnäller, klagar, bråkar, tjatar och gråter hela tiden.
Känner mej som världens sämsta mamma då jag inte alls kan leka med Minna längre, orkar inte gå-träna med henne då ryggen straffar mej efter 30 sekunder.
Känner mej som världens sämsta vän då jag inte träffar folk längre, hör inte ens av mej.
Känner mej som världens sämsta dotter, syster och övrig släkting till alla andra då jag lika här, drar mej undan och håller mej borta.
Minns inte alls att jag var såhär under graviditeten med Minna, är livrädd att det kommer skada min relation till min underbara och perfekta dotter Minna och även skada början på min nya relation som mamma till ”Pyret” när han väl kikar ut.

Får kommentarer från er fina läsare flera gånger i veckan om jag skrivit att jag mår dåligt, eller något är jobbigt om att jag kanske ska ta en bloggpaus, måste dock förklara för er hela syftet med min blogg.
Jag skriver i läkande syfte.
Jag mår bra av att skriva, skriva av mej, skriva ur mej kanske jag borde skriva.
Skriva ut mina känslor på denna skärm in i ett inlägg och posta det.
Det rensar mina tankar och ger mej lite lättare att andas.
Låter kanske konstigt men det är sanningen.

Just nu ska jag försöka samla mej, ta till mej orken att plocka undan massa kläder och leksaker som ligger överallt och ja, mer överallt.
Sen ska jag fortsätta blinga väskan som sedan ska gå till välgörande ändamål.
Jag är rätt nöjd med min ide, har hittills bara börjat men det ser ut att bli skitsnyggt!

Skriver mer senare..
Avslutar dock detta inlägg med denna bild.