Välkommen!

Är en 34årig Stockholmsmorsa.
Mamma till Minna [081124],
Love [100626] och
Elias [160110].
I bloggen skriver jag om vardagen, mående, tankar & känslor och mina diagnoser.
[Den andra Johanna]
Skriver även om dotterns ovanliga kromosomavvikelse, lindriga utvecklingsstörning och ADHD, sonen Loves ADHD.


Follow on Bloglovin
#4 BF 190927

Nedräkning:
Arkiv:
Rökfri
Slutade röka12 augusti, 2018 - 22:00
14 månader sedan.

Saker man glömt..

Idag är det Loves 3 dag, han är nu drygt 3 dygn och en timma.
Idag är dagen man snackar om Tredjedagsgråten:

Tredjedagsgråten eller maternity blues
Det är vanligt att man efter cirka tre dagar går in i en svacka. Under förlossningen producerar kroppen endorfiner och oxytocin som ger en avslappnande effekt. När effekten avtar kan det komma ett bakslag. Det underlättar om du får stöd av din partner eller någon annan du känner och litar på. Sömnrubbningar kan starta en depression, så se till att sova mycket. Planera inte för mycket utan ta dagen som den kommer. Tredjedagsgråten går över på några dagar.

Än så länge är det mesta lugnt..
Har gråtit en gång men det har med amningen att göra..
Mjölken har runnit till ordentligt, hårda, svullna bröst, mycket mjölk som sprutar och rinner av sej själv, precis som med Minna.

Amningen med Minna var juh enkel i sej som jag minns det.
Hon tog bröstet, sög bra (hade dock ont då hon konstant sög och snuttade) det jobbiga var juh inte amningen utan Minnas kräkningar.
Med Love är det tvärt om.
Love suger ibland fel, men även när han suger rätt gör det så förbannat ont för han suger så hårt.
Får blåmärken och sår.
Dessutom har han en förbannat hård vilja att styra själv, så han svänger massor med huvudet, vevar med armarna, nyper och drar i bröstet o.s.v.
Det kan ta en timma innan jag fått honom att komma igång med att suga bra och rätt.
Sen ammar han rätt bra, när han väl kommit igång.

Ni undrar säkert om Love kräks, som Minna?
ONEJ! :D
Tack och lov!
Love kräks, känns rätt normalt, han kräks om man ”bollar” med honom efter att han ätit, eller när han fått i sej för mycket o.s.v.
Precis sådär som det ska göra.
Känns väldigt skönt.
Önskar dock amningen kunde gå lättare och mer smärtfritt.

Sömnen var jag beredd på att skulle få sej en smäll.
Att Minna skulle vakna av Love och tvärt om.
Minna vaknar inte så lätt av Love som jag trott, hon vaknar istället tidigare på morgonen, typ 4:30-5:30.
Love vaknar inte utav Minna, eller utav mej och Jonas.
Han sover precis så hårt som Minna när hon var liten, så hårt att man måste väcka för matning.
Jonas sover hårt, jag får typ slå honom för att han ska vakna och ge Minna nappen när hon gnäller, bökar och håller på att vakna.
Själv sover jag max 4 timmar otroligt osammanhängande sömn på natten.
Försöker sova någon timma på dagen, men svårt när amningen tar sin tid.

Sen är det så mycket som ska hinnas med.
Fixa faderskapsintyg, gemensam vårdnad – måste först få papperna från skatteverket med sista 4 siffrorna.
Ska även vänta på pappren om att anmäla Loves namn.
Vi ska åka till SÖS på återbesök och PKU.

Jonas verkar inte bry sej så pass mycket att han tänker göra något, tar det lugnt och prioriterar VM-saker istället.
Själv sitter jag samtidigt som detta inlägg skrivs och gör 1000 andra saker för att ha det gjort så man kan slappna av lite mer sen.

Känner mej ärligt talat rätt så ensam.
Kanske så det kommer vara, eller så det känns för alla när man får ett till barn?
Känns som om jag försöker tänka på vad som kan underlätta för Jonas, det är dock inte ömsesidigt.

Suck, känner mej lite bitter, men det går nog över snart.
För nu ska underbara solstrålen Minna upp, hennes leenden smittar juh alltid av sej och värmer. :D

Skriver senare om tid finnes..
Har mer bilder att bjuda på!

7 Responses to Saker man glömt..

  • Linda skriver:

    *kram* Klart du inte är ensam, du har ju oss Heart Men du, det där förbannade VM kan få vem som helst att känna sig bitter! Håll ut, kram

  • Ella skriver:

    Åh, jag förstår så väl det där med att underlätta för sin partner… Min sambo jobbar ganska mycket, han kör lastbil, så var tredje vecka har han tidiga mornar… Så när då våran lilla prinsessa vaknar o vill ha mat får jag snällt sätta mej i ett annat rum än sovrummet o mata henne o sen få henne att somna om igen… Det känns lite sisådär… Man är ju ändå två om att skaffa ett barn… Men försök att prata med din kille om hur du känner… Det är ju inte alltid så lätt för alla andra att förstå vad det är man vill om man inte säger något…

    Jag fick en liten dipp natten mellan lördag o söndag när vi låg kvar på bb… Isabelle är född på torsdagen… Den här natten var kaos… Hon tuttade o skrek konstant om vartannat i fyra timmar… Jag sov ingenting… Till slut orkade jag inte längre så jag ringde på personal o sa som det var… De tog med sig henne ut så jag fick sova en stund samt gav henne lite tillmatning så hon blev lite mindre gnällig… Det kändes jättehemskt att de kom o tog med sig henne även fast det var det jag ville… Men då grät jag lite o kände mej som världens sämsta mamma… När sen min sambo kom till oss så berättade jag det för honom… Så när jag mår dåligt eller behöver lite ensam tid så säger jag det så löser vi det ihop…

    Så prata med din kille så ska du se att ni kan komma närmre en lösning… Wink

  • Sofia skriver:

    Ett tips! OM det skulle vara så att ni skaffar ett till barn nån gång i framtiden så kan ni ju fixa med faderskapsintyg och gemensam vårdnad innan barnet kommer, det har vi gjort och det känns skönt, en sak mindre att tänka på sen när barnet väl är här Wink

  • Ella skriver:

    ja, personalen på bb var helt underbar… ännu skönare var det att komma till special-bb som jag hamnade på sista natten eftersom de på vanliga bb bedömde att jag behövde mer hjälp o på spec-bb fanns personal dygnet runt… det gjorde det inte på vanliga bb… där är det förlossningspersonal som bemannar bb på natten…

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.