Svar till Maria (och er andra som kanske undrar)

Fick ett mail via min kontaktflik här på bloggen som jag tänkte dela med er, då det kanske är fler som undrar.

Hej Johanna,
Jag är lite nyfiken på hur det kommer sig att du valde att bli mamma
trotts dina sjukdomar. Har du både depression, borderline och ADHD
och GAD kan du väl omöjligt vara en stabil och trygg mamma? Är du
inte orolig att dina barn far illa av att du är så sjuk?

Hej Maria.
Kan först och främst förstå din nyfikenhet, men måste samtidigt försvara mej med att jag tycker du är rätt orättvis och rent ut sagt otrevlig som ”påstår” att det måste vara omöjligt att vara en stabil & trygg mamma till mina barn, då jag är sjuk.

Har du läst min blogg så borde du läst att jag självklart är oroad att mina barn ska fara illa utav att jag är sjuk.
Ingen fysisk skada, men att de kommer tro att det är deras fel att jag mår dåligt, eller att de kommer må dåligt av att jag mår dåligt.
MEN..
Vi har pratat om detta, jag och Jonas, men även jag och min psykolog.
När jag mår dåligt går antingen jag iväg eller så går Jonas ut med barnen så de slipper se mej ledsen.
Dessutom är kommunikation viktigt!
När barnen blivit större kommer jag informera dom om mina sjukdomar, vad de innebär och att det inte är deras fel eller ”uppgift” att göra mamma frisk.

Jonas hade det problemet i början, han kände sej otroligt otillräcklig som inte kunde göra mej frisk eller lycklig.
Dock gjorde och gör än, han mej lycklig.

Sedan jag blev mamma har jag blivit friskare och starkare, det kan även mina läkare och psykologer intyga.

På din fråga om ”Varför jag valde att bli mamma”, blir svaret enkelt.
Jag var egoistisk, längtade efter ett barn, Jonas med, och vi tänkte att vi försöker, det kan juh ta 1 år innan vi lyckas och är det meningen att vi ska bli föräldrar så kommer det visa sej.
En månad senare fick vi positivt graviditetstest, så ja, våra kroppar synkade och idag har vi Minna OCH Love hos oss.
Den största lyckan i livet!

Glöm inte heller att vi är TVÅ föräldrar i denna familj, Jonas skulle ALDRIG låta mej ta hand om barnen, vara ensam med dom eller något om han trodde jag vore dålig för våra barn.

Undrar sedan Maria..
Är det min mix av sjukdomar, att de är mer än en, som gör att du undrar?
Eller tycker du att man inte kan vara en bra mamma om man har någon utav dessa sjukdomar?

För är det så, kan jag informera dej om att det är otroligt många som lider utav dessa diagnoser, en eller flera, som har barn och är underbara föräldrar.
Vissa är ”bättre” och mer stabila än andra friska föräldrar.
Det har mina läkare och psykologer berättat.
Minns inte siffran på föräldrar med diagnoser i Sverige, inte heller siffran på hur många som faktiskt är sjuka i Sverige, men vet att det var mer än jag ens kunde tro med överdrift.

Undrar du något mer kan du läsa i kategorin Den andra Johanna, annars, maila igen.