Välkommen!

Är en 34årig Stockholmsmorsa.
Mamma till Minna [081124],
Love [100626] och
Elias [160110].
I bloggen skriver jag om vardagen, mående, tankar & känslor och mina diagnoser.
[Den andra Johanna]
Skriver även om dotterns ovanliga kromosomavvikelse, lindriga utvecklingsstörning och ADHD, sonen Loves ADHD.


Follow on Bloglovin
#4 BF 190927

Nedräkning:
Arkiv:
Rökfri
Slutade röka12 augusti, 2018 - 22:00
12 månader sedan.

Får man skylla på ADHD:n?

Idag rusade jag ut från behandlingen.
Kan juh inte skriva riktigt varför då vi inte får prata om det utanför, men en annan i gruppen sa så mycket som gjorde mej så upprörd och ledsen och personalen bar sej inte okej ut heller, tror dom sket i vissa regler.
Sprang arg och gråtandes ut och ner för alla trapporna och vidare mot bussen.
Kastade mej på bussen och åkte hem istället för stan.
Risken med stan skulle vara att dampa ur på en tant och kasta ner henne från rulltrappan för att hon stod i vägen/var långsam eller sätta mej mitt på gatan och gråta. Typ så.

Kommer hem myser med barn och sen börjar jag ta itu med betalningarna till Mammabloggkryssningen.
Ångest!!
Vissa har missat skriva personnummer och någon har skrivit helt fel nummer för det är varken telefon eller personnummer, så jag sitter med panik hur jag ska lösa detta!!

Jag har lust att kasta ut datorn från balkongen.
Skrika rakt ut!
Knuffas, buffas och ja.. nästan slåss, men skulle isf vara med en vägg.

Så.. får jag skylla på min ADHD?

7 Responses to Får man skylla på ADHD:n?

  • Oj, tur att jag kom på efteråt att jag hade glömt att skriva personnummer och ändrade det EFTERÅT. Men vilket JOBB du gör med kryssningen (var tvungen att säga det igen). Kanske ett nytt yrkesval? Wink

    Kram på dig vännen. Hoppas att du mår bättre snart!

  • madde skriver:

    Vad jobbigt! Du gör det jättebra i alla fall med ett så stort projekt, verkar inte vara lätt.
    Svårt att lösa det där, hoppas dom hör av sig som skrivit fel.. kram!

    Ja varför inteRazz Hasse skrattade och hälsade tillbaka Smile

  • Pernilla skriver:

    Jag har inte ADHD, men de säger att jag antagligen har Bipolärt syndrom. Vilket jag har för mig att du berättat för mig att du också lider av.
    Jag gör som du skriver om ovan ofta, alldeles för ofta.
    Det var det som fick mig att söka och prata med en läkare faktiskt.
    Den obeskrivliga vrede och det mörka molnet som lägger sig över mig går inte att beskriva.
    Den är så oerhört obehaglig och skrämmande. Nästan som en utanförkroppen-upplevelse.

    Jag vet inte om det hjälper, men för mig del känns det oerhört skönt att höra att någon annan agerar som jag. För jag har känt mig väldigt ensam om det.
    Kanske, kanske kan det hjälpa dig att veta det du med.

    Hoppas du känner dig bättre snart, bättre till mods.

    /Pernilla. Jag vet inte om du förstår vilken men jag vill hålla det hela lite privat…
    Men kramar i mängder! Du kan svara på FB om du vill.

  • Martina skriver:

    Oj, här fick jag ju svar på min fråga i kommentarerna i förra inlägget.
    Jag hoppas betalningarna går ihop och att det rasat in massa betalningar idag (alla de där hälften som inte betalat än sist jag frågade hmm)

  • Vad du är klok som åkte hem ist för att åka till stan och ”stampa” ut din ångest <3

    Min dotter som är 21 (snart) är oxå toppen på att idag gå åt andra hållet ist för som förut… "stampa" på någon eller något som inte skulle stampas på…

    Du ska verkligen ha ALLT beröm för din kamp. Kärlek till dig <3

    Men sen kan jag oxå blir tvärförbannad på viss personal som INTE gör som de borde vid olika möten!! Fy skäms till dem!!!

    När min dotter gick på DBT inne på söder…. så var det en i personalen som jag hade OERHÖRT svårt för! Hon lyssnade aldrig och dessutom behandlade hon mig som mindre vetande… USCH!!!
    Jag var ju "bara" mamma och hon var ju behandlare…. Fy vilken kärring!

    Kram till dig finaste <3

  • Ja jag blir så glad för din skull, precis som för min dotters skull <3

    Min dotter säger ofta: Hur har du orkat med mig mamma (hon har även varit självskadande med mkt svåra självskador)
    Och då brukar jag svara henne: Jag orkar för att jag älskar er alla så oerhört mycket!!

    Sköt om dig och vet du Smile Det ska bli jättekul att träffa dig i verkligheten på kryssningen Smile

    Kram

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.