Välkommen!
Är en 33årig Stockholmsmorsa.
Mamma till Minna [081124],
Love [100626] och
Elias [160110].
I bloggen skriver jag om vardagen, mående, tankar & känslor och mina diagnoser.
[Den andra Johanna]
Skriver även om dotterns ovanliga kromosomavvikelse och lindriga utvecklingsstörning, Minna och Loves ADHD-utredningar.

Follow on Bloglovin
Arkiv:

Ett kalas som oturligt nog började med ett akutbesök..

Minna 120916Så, igår var Minna bjuden på kompisen Natalies kalas på LekVegas.
Allt gick bra på morgonen med att göra oss i ordning, ta oss till bussen, åka buss och väl framme tar ivern över Minnas lilla kropp och hon springer mot ingången, ramlar och landar med hakan rakt ner i stålgallret.
Skriket kom som en slägga i mitt huvud och en kniv i mitt hjärta..
Så mycket blod och jag såg i Minnas ögon hur ont hon hade.
De andra föräldrarna hjälpte mej, hämtade papper med kallvatten att hålla mot jacket för att stoppa blödningen.
Födelsedagsbarnets pappa skjutsade snällt mej och Minna till närmsta närakut, tack och lov lungt och bara en person i väntrummet som vi fick gå före.
De sa att sy gör man helst inte, inte när det gått rakt igenom (ja om det inte är ett långt sår som är öppet).
De pratade om att limma men då jag varit allergisk mot sånt lim (kliar så att jag kliat upp såren igen) så skippade vi det och det tejpades.
Vi blev upphämtade av födelsedagsbarnets pappa igen och fick skjuts tillbaka så Minna hann leka lite, mumsa pannkakor och lite glass innan vi åkte hemåt.
Väl hemma så satte sej Minna och jag i soffan och tokmös, Jonas åkte iväg på fotboll och Love sov.
Minna hade så ont att hon fick smärtstillande.

Så, gårdagen var väldigt blandad med akutbesök, blod och smärta i kontrasten till kalas, barnskratt och mys..