Bloggen stängd tillsvidare..

Mamma Kaos & ♡ Mini-Terroristerna ♡ - Mammaliv, barn, diagnoser, vardag, mode m.m.

Det här med barn & separation..

Det värsta med att skaffa barn med någon man älskar och ser en framtid med är att det aldrig finns garantier..
Endast hopp och en önskan..

Jag och Jonas var tillsammans i 8 år, det är inte illa..
Men till slut räckte inte våra hopp och försök längre, vi gled isär, motgångarna blev för många för oss båda.
Det är snart två år sedan vi separerade..
I början var det lite blandat med hur vi hade barnen.. Vi bodde juh ihop.
Sen började jag pendla ner till Kalmar varannan vecka, sen flyttade Jonas ut och Richard flyttade upp och då Jonas flyttade till andra sidan stan kunde han bara ha varannan helg.
Bra för mej på så sätt att jag får ha barnen så mycket, lite tungt då man har två helger att ”vila upp sej” och hinna med saker man vill göra barnfri ibland, umgås med vänner o.s.v.

Nu under semestern har Jonas dock haft dom en vecka, sen hade jag dom en vecka och nu ska Jonas ha dom från idag till nästa onsdag. Jag går under. Det gör uppriktigt sagt ont.. t.o.m. fysiskt!
Bara föräldrar som sitter i samma sits kan förstå känslan av att vara ifrån sina barn..

Mina barn har rätt till sin pappa, oavsett hur det sett ut mellan mej och Jonas så kommer barnen först och dom har rätten till sin pappa.
Så när han väl kan ha dom mer så löser vi det, som nu under semestern. Då får dom åka dit.
Det är våra barn.. Som vi satt till livet..
Oavsett hur våra livsituationer ser ut och ändras, så har våra barn rätt till oss båda.
Man får lösa det!
Så länge man ser till barnets bästa, vilket vi båda gör..

jag_mitt_alskade_underbara_barn_min_son_lovejag_mitt_alskade_underbara_barn_min_dotter_minna

Men nu får tiden gärna skynda på.. Vill ha hem mina vildingar igen! <3

Men ska hålla mej sysselsatt!
Imorn ska jag nog åka och skära ut mina dermals i kinderna som bråkat ett tag nu.
Onsdag är det preggofika.
Torsdag far gubben till Växjö och sin son Jason, jag ska på preggofika och bajenkväll med min fina Lina.
Fredag blir det pride med bästa Therra och hennes wife to be Linda!
Lördag ska jag hjälpa mamma flytta, sen kanske mer Linatid?
Söndag ingen aning.. sorgens dag I guess? Gubben kommer hem på kvällen och barnen kommer inte hem alls. :(
Så vill man ”hooka” så hör av er? :p
Jag behöver hålla mej sysselsatt så jag inte får så mycket tid att tänka på och sakna barnen, vilket jag självklart kommer göra iaf, men lättare att hantera när man gör saker hela tiden.

Någon som förstår vad jag menar?
Kanske någon som sitter i samma sits?


2 Comments

  1. Jag och min dotters pappa separade för snart 2 år efter nästan 8 år tillsammans och jag har bara dottern varannan helg pga olika onständigheter men mest pga platsbrist och så har det sett ut i över 1,5 år. Det är jätte jobbigt men man vänjer sig. Förhoppningsvis kan jag börja ha dottern 4 dagar varannan vecka Smile

  2. Rebecka: Ja så länge det känns bra för dej och erat barn så är den lösningen bäst för er.
    Jag har sån panik över att behöva gå till varannan helg. Prövade som sagt det i 9 månader i början men vande mej aldrig. Frown

Kommentera

%d bloggare gillar detta: