Idag är lillebror Love aka ”Pyret” 11 dagar gammal. :)

Tack lillebror Love aka ”Pyret” för att du kom till oss tidigare.

Väl uppe på förlossningen får jag komma in på ett förlossningsrum, jag blir kopplad till CTG och sedan väntade vi.
Barnmorskor kom in och gick, undersköterskor kom och gick, sedan kom läkaren.
Inga rörelser hade märkts av och de ville börja tala om igångsättningen.
Jag kände några svaga buffningar och har nog aldrig blivit så fylld av hopp förut.
Sa direkt till läkaren som då ville kolla med ultraljud att det faktiskt var bebis som rörde sej där inne.
På ultraljudet såg han att bebis rörde sej och då ändrades juh genast allt.
Vi pratade lite om hur det såg ut och vad jag ville och kände.
Fick åka hem med order på att komma in om rörelserna avtog igen.

Från att vi lämnade förlossningen till morgonen därpå var det helt lugnt i magen, hade sammandragningar men inga rörelser.
Ringde in för att höra vad de tyckte och de ville att jag skulle åka in på en gång.
Så jag gjorde mej klar och åkte sedan in till spec-mvc igen.
Gjorde CTG och fick sedan snabbt träffa läkaren.
Läkaren kände på magen och tittade sedan med ultraljud, förvarnade innan att det kan ta lång tid innan vi ser någon rörelse.
Men icke, så fort han satte ultraljudsdopplern mot magen började ”Pyret” röra sej.
Än en gång kände jag en otrolig lycka och hoppet fyllde mej igen.
Han sa dock att han kunde undersöka tappen, jag förklarade att de gjorde läkaren igår.
Han svarade då att det är inte så stor chans att något mer hänt sedan dess, på så kort tid.
Jag frågade då om allt med igångsättningen, minskade rörelser o.s.v.
Då detta oroade mej och jag inte hade större lust att gå och oroa mej varje gång det varit lugnt i magen en längre stund så tyckte läkaren att han kunde göra en mildare variant av hinnsvepning, mer känna på tappen och runt lite hårdare.
Sagt och gjort, han gjorde en mildare, mjukare sorts hinnsvepning.
Efter det tackade jag för mej och åkte hem.
Förvärkarna kom tillbaka men inte så intensiva som innan och kom väldigt glest.

På fredagen, midsommarafton så hände ingenting, hade sammandragningar, några förvärkar, lite tryck och ilningar nedåt, men inget speciellt.
På kvällen däremot började förvärkarna göra ondare, kom tätare och jag tog alvedon för att kunna sova.
Sov osammanhängande 2 timmar och klockan 4 på lördagsmorgonen den 26:e, midsommardagen då började jag klocka värkarna med värktimer på mobilen.
Kunde såklart inte sova och sprang fram och tillbaka mellan sängen och toaletten.
Kissade lite men ofta och tömde tarmarna flera gånger.
Klockan 6 var värkarna så pass regelbundna, täta och intensiva så jag ringde förlossningen.
Första kvinnan som svara sa att jag skulle återkomma om vattnet gick eller värkarna vart ännu tätare.
Efter samtalet kom en värk och jag sprang på toaletten, då kom slempropp och teckenblödning.
Ringde förlossningen igen, en ny kvinna svarade och sa att jag skulle åka in på en gång.
Ringde mamma som skulle komma och passa Minna.
Klockan 7 kom mamma, vi började packa ihop oss och jag tvekade då och då om vi verkligen skulle åka in.
Tänk om jag inte är öppen tillräckligt?
Klockan 8 tog vi taxi in till förlossningen, fick komma in på förlossningsrum 14 och blev undersökt.
Öppen 6cm!
WOW, vilken lycka!
”Mjuk som smör” sa barnmorskan om min öppning.
Blev kopplad till CTG och komma i förlossningskläder.
Kämpade igenom värkarna och bad om att få pröva sitta på boll.
Fick rulla höften sittandes på bollen.
Blev undersökt och var då öppen 7cm.
Barnmorskan pratar om att ta håll på fosterhinnan, men talar då om att jag kanske ska tänka på smärtlindring då värkarna brukar bli mer smärtsamma då.
Jag säger så att jag kan tänka mej EDA då jag har positiva känslor till EDA sedan förlossningen med Minna.
Barnmorskan informerar då om Spinalbedövning.
Jag tycker det låter bra och narkosläkaren kommer snabbt och lägger spinalen.
Jag råkar kalla henne narkoman när hon går, hittade inte ordet narkos. :p
Skalpelektrod sätts på ”Pyret” (och fosterhinnan tas hål på), och CTG:n som mäter bebisens hjärtljud kopplas bort.
Barnmorskan säger åt mej att passa på att vila, då spinalbedövning endast värkar i 2-3h.
Försöker vila, visar sej dock inte vara riktigt sant då barnmorskan kommer in efter 20min och drar på den värkstimulerande droppen.
Innan hon går säger hon att nu kan jag vila 30min innan det sätter igång och det är dags att krysta.
Shiii, 10 min senare får jag trycka på larmklockan då värkarna aldrig avtar och gör så pass ont att det nu är dags!
Dessutom sjunker ”Pyret”s hjärtljud något enormt.
Krystningen påbörjas och jag kämpar för allt jag kan.
Tänker på Minna, att jag gör detta för Minna.
När jag inte har någon ork, då kämpar jag för Minna.
När jag tror jag ska svimma, kämpar jag för Minna.
Fick syrgas då jag och ”Pyret” fick det kämpigt.
Kände ett tag att hjärtat värkte, kändes som om det skulle gå sönder.
Jonas har i efterhand berättat att han vart orolig, då det ett tag såg ut som jag skulle svimma.
Sedan var det dags för den där stunden när huvudet är ute, men bara till den största delen, då när de ber än sluta krysta och andas sådär snabbt.
Jag tror jag ska dö, säger med svag röst att jag inte klarar mer, att jag måste krysta.
Kroppen försöker krysta medan jag försöker kämpa emot då de säger att jag inte får.
Tillslut får jag krysta ut honom.
Hör inte hans skrik, men tydligen skrek han på en gång.
Han hade navelsträngen 2 varv runt halsen, troligen därför hans hjärtljud sjönk när jag hade värktoppar.
Får upp honom på mitt bröst där han snabbt suger tag.
De ska ta prover från navelsträngen och det sprutar blod, ser ut som något från en skräckfilm.
Jag blir undersökt och de talar om att allt ser jättefint ut, jag har inte gått sönder alls.
Jonas får klippa navelsträngen, det sprutar blod upp i barnmorskans ansikte, hon ser chockad ut.
När jag blivit undersökt och Love fått suga lite på bröstet kommer barnmorskan och ska kolla Love´s vikt, längd o.s.v.
När hon tar upp honom har han bajsat, vilket är lättande, då funkar juh det.
När hon tar av honom blöjan kissar han henne och sej själv i ansiktet, bra att kissningen funkar, dock blev Love ledsen.
Vikten visar 3590gram så inte alls någon stor bebis, 48cm kort och 34,5cm i huvudomfång.
Vi har båda bra temperatur och hjärtslag.
Undersköterskan som tar min puls är helt chockad, min puls är på 60, vilket skulle tyda på att jag är vältränad.
Jag fnissade inombords, tss inte då.
In kommer den kända frukostbrickan med ost och grönsaksfrallor, något sorts alkoholfritt bubbel med en citronskiva i och flaggstången på brickan.
Vi mumsar och Love mumsar på mej.
Efter ett tag kommer dom och hämtar oss, vi hamnat på BB avdelningen 53, ett hemskt familjerum – nummer 15.
Vi behövde dock bara stanna 1 dygn, sen fick vi åka hem med nya tider för återbesök.

Återbesök 1 – 29:e juni – PKU – kolla gulsot (dock är han inte ett dugg gul).
Återbesök 2 – 1 juli – Lyssna på hjärtat igen då de hörde blåsljud på hjärtat även på Love.
Storasyster Minna har juh alltid haft blåsljud men efter undersökning med ultraljud konstaterades att det är ett litet ”hål” men det medför ingen risk eller fara för något.

Love´s navel är redan svart och torr, han har blödigt lite runt den, men är inte röd och ingen annan vätska kommer ut.
(Minnas navel ”Urban” trillade av efter 3 dagar.)

Mitt avslag verkar kommit till sitt slut, behöver endast använda trosskydd.
(Efter förlossningen med Minna hade jag avslag i 9 dagar.)

Detta är min förlossningshistoria om förlossningen med lillebror Love.

Nu har har 16cm att få bort på magomfånget och 22,8kg att gå ner i vikt, för att vara tillbaka där jag var när jag blev gravid.

24 Juni:
Återbesök på spec-mvc, läkaren tycker att de minskade rörelserna är en anledning till att kanske planera in igångsättning, men då jag hellre prövar en hinnsvepning (om jag nu ska sättas igång) blir då undersökt.
Läkaren konstaterar att jag har en mjuk, bibehållen tapp ca 2cm, öppen 2cm.
Han gör vad han säger är en mildare form av hinnsvepning, ber mej återkomma om det fortsätter vara lugnt i magen.

25 Juni:
Förvärkar på kvällen, börjar dock likna riktiga värkar.

26 Juni:
4:00
Vaknar av värkar, dock inte så intensiva som de var med Minna, oregelbundna och inte täta alls.
Kan inte somna om, vilket skulle behövas då jag endast fått 2 timmar osammanhängande sömn.

6:00
Värkarna är nu intensiva, mer regelbundna och täta.
Ringer förlossningen där första kvinnan som svarar säger att jag inte alls ska komma in, det är långt kvar.
Jag går och kissar, teckenblödning och slempropp lossnar.
Ringer förlossningen igen, denna kvinna säger att vi bör komma in nu.
Ringer min mamma som får komma och passa Minna.

7:00
Min mamma kommer och passar Minna medan Jonas hjälper mej igenom värkar.
Jag springer fram och tillbaka mellan sängen och toaletten, kissar och tömmer tarmarna flera gånger.

8:09
Tar taxi in till förlossningen.

8:42
Kommer fram till förlossningen, kommer upp och får strax komma in till vårat förlossningsrum, nummer 14.
Barnmorska Moa presenterar sej och undersköterskan Ona (som även medverkade under förlossningen med Minna).

8:52
Undersöks av BM.
Bebis fixerad i bäckengången, livmodertappen utplånad, modermunnen öppen 6cm, ingen vattenavgång.

9:36
Får sitta och höftrulla, studsa på boll. Jonas masserar ryggslutet.
Värkarna är så täta att de aldrig avtar helt, väldigt intensiva.

10:24
Undersöks, öppen 7cm.
Bm planerar att ta håll på fostersäcken, talar om att mina värkar då kommer bli mer smärtsamma, talar även om att jag bör tänka på smärtlindring.
Jag ber då om EDA då mina 2h sömn inte gör mej starkare och jag oroar mej för att inte klara av kommande krystningsarbete.

10:26
Ringer-Acetat 1000 kopplas.

10:35
Spinalbedövning.

Spinalbedövning
Tekniken liknar den som används vid epiduralbedövning, men i stället för att lägga in en plastslang för narkosläkaren en tunn nål in genom hårda ryggmärgshinnan och sprutar bedövningsmedlet direkt in i ryggmärgsvätskan. Spinalbedövning är oftast enklare att ge och den smärtstillande effekten märks snabbare. Nackdelen är att man inte kan fylla på med ytterligare doser av läkemedel eftersom ingen plastslang läggs in. Tekniken används till omföderskor i slutet av ett snabbt förlossningsförlopp där förlossningen förväntas vara avslutad inom två timmar.

10:45
Fosterhinnan punkteras och klart fostervatten avgår.

10:46
Bebis får skalpelektrod (mäter hjärtslag via en elektrod som fästes på barnets huvud).

10:47
Syntocinon 8.3µg/500 NaCI 15ml/h kopplas på (värkstimulerande dropp).

11:10
Öppen 10cm, klart fostervatten rinner.

11:12
Bebis puls sjunker när mina värkar toppar, så nu måste krystningarna igång.

11:20
Börjar krysta aktivt.

11:37
Love framföds i framstupa kronbjudning, navelsträngen 1½-2 varv runt huvudet som snabbt viras av.
Han skriker på en gång.

11:38
Värkdroppet höjs.

11:47
Moderkakan krystas ut, blödning 200ml.

11:49
Undersöks: Inga sprickor eller bristningar.

13:00
Efterskötning:
Mamma: Blodtryck: 120/80, temp 37,3, puls 60
(Total blödning 300ml)
Livmodern ihopdragen, under naveln.

Barn: Temp 36,6.
Sugit med rätt sugteknik, kissat och mekonium har avgått.

14:52
Flyttas till SÖS BB avdelning 53, rum 15 – familjerum.

Vilka/vilket var ditt favorit plagg? Luftiga klänningar & tunikor i bomull.
Vad var din/dina favorit rätter? Kycklingsallad med saffranspasta och kyckling cashewnöt (kina).
Vad var dina/din favorit dryck? Läsk
Vad tyckte du inte om? Vet inte.
Var det någon favoriträtt som ändrades? Nje.
Vad var du mest sugen på? kyckling cashewnöt (kina).
Hade du halsbränna? Ja, i slutet.
Hade du foglossning? Ja, i mitten och slutet.
Hade du sammandragningar? Oja, fick tidigt.
Mådde du illa? Ja, första trimestern.
Vilken sovställning var bäst? Sidan
När var din BF dag? 7 juli
Gick du över tiden? Nej fick ”för tidigt” – 11 dagar
Hur mycket gick du upp i vikt? 28,6 kilo
Hade du mycket vätska i kroppen? ”Bara” i händer och fötter, mot slutet.
Hur var ditt psyke? Sisådär.
Hur var du i fysisk kontakt? Väldigt skör emot slutet.
Gnällde/klagade du? Ja, mot slutet..
Vad trodde du det var för kön? Pojke.
Visste du vad det var för kön? Ja, efter rutinultraljudet i vecka 19.
Hur låg ditt SF mått? Över normalt.
Var du rädd för något? Missfall, att något skulle gå fel.
Hur ville du att din förlossning skulle se ut? Ville helst undvika smärtstillande om möjligt.
Hur ser du på graviditeten idag? Den slutade bra så är tacksam.

Förlossningen:

När började din förlossning? Värkarna började oregelbundet på midsommarkvällen (25/6), värkarna blev intensivare, mer regelbundna och täta vid klockan 4, och klockan 6 ringde vi in till förlossningen och vart ombedda att åka in.
Hur började den? Värkar följt av teckenblödning och slempropp.
När åkte du/ni in till förlossningen? 26:e juni 8:09.
Varför? Blev ombedda av förlossningen att komma in på en gång.
Vem/vilka åkte du in med? Jonas.
Fick du/ni åka hem igen? Nej.
Vilket sjukhus skedde förlossningen på? Södersjukhuset
Hur mycket var du öppen när ni kom in? 6 cm
Vad hände under tiden du/ni låg inne på förlossningen? Fick spinal och värkstimulerande dropp.
Vilka/vilken var med under förlossningen? Jonas, en barnmorska och samma undersköterska som var med när Minna föddes.
Tog du nått smärtstillande? Spinal. :)
Grät du? Ja, lite.
Vad tyckte du var jobbigast? Värkarna i ryggen och krystningsvärkarna.
Var du rädd för något? Att Love skulle må dåligt utav mina värkar.
Hur lång tid tog det? 3 timmar från att vi kom in.
Hur ser du på förlossningen idag? Spelar ingen roll hur sjukt ont de gjorde och hur kaos det var, fick något underbart och det är allt jag ser..

Barnet:

Vad blev det för kön? Pojke
Hur mycket vägde barnet? 3590 gram
Hur lång var barnet? 48 cm
Vad var huvudomfången? 34,5
Hur mådde barnet? Bra

(klicka på bilden)

Gissningsdatum kan vara vilket som helst | fr.o.m. idag – t.o.m. 100721.

61 gissningar

Våran vackra son Love Salkert.

Fick igen höra att jag är gjord för att föda barn.
Inga stygn, inte ens någon bristning.

Vi mår bra allihopa, saknar storasyster Minna!

Håll tummarna för oss nu!

Värkar/sammandragningar
De värkar du får när förlossningen sätter i gång känns däremot lite annorlunda. De kan till en början komma oregelbundet med flera timmars intervall för att sedan bli mer regelbundna. I början kan värkarna kännas som molande mensvärk eller kramp i ryggen och ner mot ljumskarna, men efterhand blir de mer intensiva. Ibland kan du känna kraftiga värkar som sedan upphör. Det är förvärkar. Man kan säga att det är kroppens sätt att träna sig inför förlossningen.

När ska man ringa förlossningen?
Du kan kontakta förlossningsavdelningen när du har haft ett regelbundet värkarbete under ett par timmars tid, när det är cirka 3–5 minuter mellan värkarna och du känner ett tryck nedåt. Om du är omföderska kan du ringa när det är 5–6 minuter mellan värkarna.

Källa: Vårdguiden

Nu kom en värk efter bara 10 minuter, puh, hoppas det lugnar ner sej över natten så jag får sova iaf.
Lär inte hända något än på ett par dagar, veckor, tror dock inte lika mycket på övertid, fast vem vet.

Tog nyss en alvedon och hoppas den ska hjälpa, I need sleep.
De är fortfarande inte lika intensiva som ”Minnavärkarna”, men de kommer nu med 9 minuters mellanrum och håller i sej i samma (30-40sek).
Jisses, förhoppningsvis gör de inte lika ont denna gång, varken värkarna eller förlossningen, men de ska jag inte våga drömma om.

Det vore underbar om vi alla får sova hela natten, vakna imorgon, äta frukost och göra oss i ordning för dagen.
Föda någon gång mellan 12-20, det skulle låta bra det? :p

Hehe, men sån tur kommer jag inte ha.
Antingen kommer lillskiten inatt utan att jag fått sova, eller så får jag fortsätta ha såhär ont i flera dagar.
Suck. :p

Nää, avslutningsvis bjuder jag på min midsommaraftonslook!

Hoppas ni haft en trevlig midsommar!

Skriver mer imorgon när jag vaknat.

Imorgon är det exakt 5år sedan jag och Jonas träffades för första gången, midsommardagen. :)

Kram på er!

Kan iaf skicka ett GRATTIS till min morbror Ola och hans fästmö Moa som igår vid 11:55(?) fick en son!
GRATTIS, hoppas vi ses snart!
Kramar på er

Sen avslutar jag med att nu ska jag tömma blåsan, borsta tänderna och gå och sova.
Hoppas på att få sova mer inatt.

Tro inte att någonting kommer komma igång, för det kommer det inte.
Här är det inget barn som vill komma ut än på ett tag.

Gonatt

• Kopior från MVC. √
• Kläder som barnet kan ha på sig när det är dags att åka hem (1 par i 50 & 1 par i 56). √
• Toalettpapper (mjukt!)  √
• Necessär – (tandborstar, tandkräm, schampo, balsam, lotion, läppcerat, deodorant & hårborste, amningskupor). √
• Egna mjuka & sköna kläder, amningstopp (Carefix Comfort BH), tofflor. √
• Kamera. √
• Mobil + laddare. √
• Legitimation. √
• Dricka & frukt till mej & Jonas. √
• Snuttefilt till ”Pyret” (gosar med den så den ska lukta mamma). √
• Babyskydd till bilfärden hem. √

Minnas övernattningsväska:

• Kläder √
• Tandborste & tandkräm √
• Bok √
• Leksaker √
• Blöjor √
• Mat √
• Nappflaska √
• Napp & filt √

Lägger till saker om jag kommer på något som bör packas med, tar bort om jag kommer på att något inte behövs.
Sen checkar jag av sak för sak när jag väl packat ner det.