Mamma till Minna [081124] och lillebror Love [100626].
Bor tillsammans med barnens pappa, fästmannen Jonas i södra Stockholm. (Mer om hur vi träffades - här.)
I bloggen skriver jag om våran vardag, mående, tankar & känslor.
Skriver även om dotterns ovanliga kromosomavvikelsen.
Ibland skriver jag även om min behandling, utredningar och diagnoser som jag sen många år tillbaka kämpar med och mot.
[Den andra Johanna]
Bloggen är mer än en mammablogg, det är även en öppen dagbok där jag delar med mej av många pusselbitar från mitt förflutna och mitt inre.
Bjuder på bilder, tävlingar och skriver alltid ärligt & öppet!
Hoppas du ska gilla min blogg!
Kommenterar på nätet som: "Johanna - Tvåbarnsmamman mitt i kaoset".
Kontakta mej här.
Dramatisk eller förberedd?
Ja, som sagt nu är det mindre än 5 veckor till BF-dagen.
”Pyret” kan komma när som helst, men även om så mycket som 7 veckor.
Jag börjar tänka lite på att snart packa BB-väska, mest IFALL det nu händer något innan BF.
Tänker även att jag kanske ska vara beredd på att föda hemma om något går för fort och vi inte hinner in.
Jag gick juh som sagt hemma med regelbundna värkar i flera timmar mer än vad jag behövde då jag var så rädd att bli hemskickad.
Kan mycket väl bli så denna gång att jag pushar att stanna hemma längre än vad jag behöver/borde.
Och ja, är det så att det går fortare nu med andra barnet så kan det juh vara bra att vara lite förberedd, eller?
Läser lite Hemförlossnings FAQ & Hemförlossningstips
Är jag dramatisk eller förberedd?
Packa BB-väskan?
När jag väntade Minna började jag packa bb-väskan drygt en månad innan BF.
Då hon kom 9 dagar innan BF så packade vi det sista när värkarna börjat, innan vi åkte in till sös.
Minns inte allt jag packade ner, minns bara vad som kändes viktigt att ha där när vi väl var på BB och vad som kändes totalt onödigt.
När borde jag packa BB-väskan denna gång som omföderska?
”Pyret”s BB-väska:
- Kopior från MVC.
- Legitimation.
- Necessär – (tandborstar, tandkräm, schampo, balsam, lotion, läppcerat, deoderant & hårborste, amningskupor).
- Dricka & frukt till mej & Jonas.
- Kläder som barnet kan ha på sig när det är dags att åka hem (1 par i 50 & 1 par i 56).
- Egna mjuka & sköna kläder, amningstopp (Carefix Comfort BH), tofflor.
- Kamera.
- Toalettpapper (mjukt!)
- Mobilen + laddare.
- Nattbindor att ha med när de på BB känns för stora.
- Snuttefilt till ”Pyret”.
- Babyskydd till bilfärden hem.
- Tidning (om FL skulle ta tid).
Länkar om BB-väskan:
Förlossning – Då vs. Nu? – Minna vs. ”Pyret”?
Ja, hur kommer allt ske denna gång?
Graviditeten med Minna:
- Började läcka bröstmjölk i vecka 16.
- Minna fixerade sej i vecka 26.
Förlossningstecken & skede med Minna:
20 November:
Var hos min barnmorska, SF måttet hade stigit till 38 (på 1 vecka), hon sa att hon trodde det antagligen är dags för förlossning snart.
22 November:
Badar på kvällen (mot förvärkar), vattnet går troligen i badkaret.
23 November:
9:26
Vaknade och var öm i buken, och det kom som små pulserande tryck ut ur ”murven” med vätska..
Inte kiss. Trodde det kunde vara vattniga flytningar, kanske kunde det vara lite fostervatten, men tänkte ändå, - jaha, har jag kissat på mej?.
Men sen när jag gick och kissade låg det som en genomskinlighet slemmig sak med någon droppe ”slemmigt” blod i toaletten, och när jag torkade mej kom det små strimmor blod på pappret..
Rött, men inte alls mycket..
Slempropp + teckenblödning.
10:42
Sammandragningar börjar komma nu, och blir snabbt tätare.
Det stramar åt som tusan, och molar i ryggen.
Tryck nedåt, känner mej typ konstant kissnödig..
Trycker på rätt bra där bak också.
12:36
Värkar i rygg och mage.
Oregelbundna, dock intensiva, så då är det bara förvärkar (?) ..
Känns som om jag behöver kissa och bajsa hela tiden.
Slemproppen har gått (sista ”biten”).
Har sammandragningar och förvärkar.
14:36
Värkarna börjar komma tätare och är mer intensiva.
Ont utav bara h-vete.
Ringer in till förlossningen och de tror jag/det är på G, men frågade om jag vill stanna hemma tills de blir ”värre”, mest för att ge mej chansen att få starta upp ett bättre värkarbete hemma.
Och de vill jag.. Ska ringa in om det blir värre och efter det åka in.
Annars ska jag ringa tillbaka vid 18-tiden, då de troligen vill ha in mej på koll iaf.
15:42
Gör så sjukt ont att jag mår illa och blir helt yr..
Försöker vila, men lyckas inte då det för för ont.
18:39
Vi har klockat mina värkar sedan 14:30, nu är de så sjukt intensiva att jag knappt står på benen..
Jonas är otrolig, så hjälpsam och tålamodig..
Mår illa, och nära på att spy.
Jag svimmar när jag försöker vagga fram och tillbaka i lägenheten, Jonas kräver att vi åker in nu.
Prövat alvedon och varm dusch, men ingenting hjälper, så nu åker vi till förlossningen, sös.
19:40
Inne på förlossningen, blir inskriven och läggs in i rum 6.
Blir undersökt, livmodertapp helt utplånad och är öppen 4cm och de konstaterar att allt mitt vatten redan gått.
Barnmorskan berömmer mej för att jag gjorde ett bra förarbete hemma.
Blodtrycket 135/90.
19:50
Ber om något mot smärtan, blir erbjuden akapunktur, och jag vill testa.
Får akapunktur 1 – Shenmen bil. Yintang. LI4, i smärtstillande och avslappnande syfte.
Totalt 5 nålar.
20:10
Står upp med gåbord, höftrullar och profylaxandas.
Jonas och mamma hjälper mej igenom alla värkar som kommer med 2 minuters mellanrum.
20:55
Akapunkturnålarna tas ut.
21:30
Jag ber om EDA.
Eller ber och ber, skriker efter det.
Mina värkar kommer upp i 136 i smärtstyrka.
21:45
De sätter skalp-elektrod (skalp-ctg) på bebis, då mina värkar är för täta och intensiva att det är svårt att mäta av med CTG.
21:50
PVK (perifer venkateter) sätts, men jag tycker det är skitjobbigt, inte för att Jonas ogillar nålar, utan för att det blir en jävla massa sladdar..
Ringer-Acetat kopplas.
22:00
Får EDA.
Sjukt jobbigt att ligga stilla när värkarna kommer, och då de tog 6 minuter att sätta EDA:n, så hann jag få 4 värkar.
Jonas vill att jag tillägger att jag blev lite ”kaxig” när EDA:n började värka.
Stod upp och spände armarna som man gjorde som liten.
Och när barnmorskan och undersköterskan kom in igen sa jag ”coolt”:
- Sådär, nu kan jag vara trevlig igen!
23:20
De sätter in Syntocinon, för att stimulera mitt värkarbete.
24 November:
01:15
Undersöks – Öppen 6 cm.
Allt känns som en evighet.
Jonas sover i fåtöljen, mamma vilar i saccosäcken, och jag kan inte sova alls.
02:00
Spyr av att det gör så ont.
Allting snurrar.
Värkarna kommer så tätt att de inte hinner avta.
Värk på, värk på, värk utan paus.
03:15
Undersöks – Öppen 10 cm.
Står upp med gåstol ett tag.
4:00
Ligger på sida.
Försöker vila då det känns att det snart är dags.
5:20
Står på knä, men inte länge då det gör för ont, känns som om hon vill ut..
Krystvärkarna börjar.
Ändrar till ryggläge.
05:43
Minna är ute!
3335 gram & 46 cm.
I vecka 38+4. [BF var 3/12]
Ringer-Acetat & Syntocinon avslutas.
05:56
Moderkakan krystas ut.
Behöver sys 1 stygn pga en liten ”grop” som inte vill sluta blöda.
07:37
Efterskötning:
Mamma: Blodtryck: 140/70, temp 37,9.
Barn: Temp 37,4.
Graviditeten med ”Pyret”:
- Började läcka bröstmjölk i vecka 20, men då så lite att det mest kom någon enstaka doppe, mer läckage i blev det efter vecka 30, men fortfarande inte så mycket som jag läckte mängdmässigt med Minna.
- ”Pyret” har legat med huvudet ner sedan vecka 30, dock ruckbart hittills.
Förlossningstecken & skede med ”Pyret”:
Ja.. Hur kommer det börja denna gång?
Kommer jag föda tidigare än BF som med Minna (BF -9), eller kommer jag gå över denna gång?
Kommer jag märka när vattnet går, eller kommer de få ta håll på fostersäcken för att få vattnet att gå?
Kommer jag ha lika ont, lika intensiva värkar, lika tätt?
Kommer förlossningen från första tecken vara så långdragen (från vattenavgång ca 32-36h, från första värken ca 20h)?
Kommer jag spricka, behöva klippas, sugklocka, snittas?
Många frågor spinner omkring i mitt huvud, många tankar, önskningar, scenarior.
Hoppas självklart att jag slipper gå över BF, att både jag och ”Pyret” ska ha en bra förlossning utan stress och saxar/sugklockor/skalpeller o.s.v.
Ska denna gång försöka föda utan smärtstillande, vägrar fortfarande lustgasen då jag vill vara vid fullt medvetande när jag föder, vägrar sterila kvaddlar då det skrämmer mej smärtmässigt, kan fortfarande tänka med EDA om det skulle bli långdraget denna gång med.
Ingen akupunktur denna gång då jag finner att det inte hjälpte mej alls, snarare gjorde det mej stressad och irriterad att ha massa nålar i vägen.
Vet inte alls om detta inlägg var av intresse för er, men det var kul att skriva. :)
7 mars
Detta är en av de första bilderna som togs på Minna, hon är bara någon dag gammal och vi ligger på vårat rum på eftervården (Södra BB).
Som ni ser var hon perfekt redan från början, de sa alla!
Våra familjen, släkter, vänner, bekanta, sjukhuspersonal, läkare och t.o.m. andra nyblivna föräldrar.
Knappt någon gul ton alls, inga märken eller ojämnheter.
46 cm kort, men konstigt vore det nästan annars då både jag och Jonas var kortisar när vi föddes, 48 cm var vi båda två.
3335 gram vägde damen när hon föddes, men gick tyvärr ner över 10% (som är maximalt en nyfödd får gå ner), pga att min mjölkflöde var ”för bra”, det kom av sej själv så lilla Minna behövde bara gapa och svälja.
I och med att Minna inte sög då, så började min mjölk sina, det var då hon började gå ner, på bara någon dag.
Vi fick stanna på uppsyn i 5 dagar, otroligt underbar personal fick oss att hålla modet uppe.
Svårt som nybliven förstagångsförälder att se sitt barn svag och kämpande med vikten.
Jag fick kämpa med mjölkpumpar och handmjölka dag som natt för att få igång allt igen, när allt var tillbaka så var även flödet ”för bra” igen, så jag fick lära mej hur jag skulle amma för att mjölkflödet skulle saktas ner lite.
Detta är en av de bilder jag gillar mest, där ligger vi alla tre och kärleken och lyckan var så enorm och laddad att ingenting skulle få förstöra det, inte ens kampen med bröstmjölk och viktnedgång.
Vi bekämpade dom och fick åka hem..
Ni som läst bloggen vet juh om att Minna haft en sjuhelvetes otur med massa sjukdomar och annat skit.
Reflux, RS-virus, lunginflammation, invagination och mycket mer.
Detta har gjort Minna till en riktig kämpe, hon kämpar på dag för dag och tar sej alltid framåt!
Hennes sjukhistoria har gett hennes utveckling ett törn, så sitta kunde Minna inte göra förns hon var drygt 1 år, krypa och gå gör hon inte än, 15 månader gammal.
Idag är det den 7 mars..
Det betyder att om exakt 4 månader, så är ”Pyret” beräknad.
Om ungefär 4 månader kommer jag få uppleva den där känslan som slår allt annat.
Hur ont eller kaotiskt allting än är, så kommer jag föda vårat andra barn.
Hoppas självklart att jag slipper spricka och sys (syddes med 1 stygn med Minna), slipper sugklocka och klippning.
Beroende på hur allting känns då så kör jag helst helt utan någon bedövning, behöver jag bedövning och tid finnes, då blir det epiduralen.
Ska bli spännande att se när lillebror kikar ut, kommer jag gå över denna gång som jag trodde jag skulle behöva göra med Minna, eller kommer lillebror också tidigare?
Minna kom 9 dagar innan bf, om lillebror kommer 9 dagar tidigt, då kommer han 3 dagar efter midsommarafton.
Kan ni förstå att jag längtar sååå till denna sommar?
April: Stambytet klart & Jonas fyller 25år.
Maj: Minna blir 1½år!
Juni: Jag fyller 26år, Jonas och jag har årsdag på dagen vi sågs (Midsommardagen).
Juli: ”Pyret” beräknad – vi beräknas alltså bli en tvåbarnsfamilj och jag och Jonas firar 5 år tillsammans, som sambos och 3 år som förlovade.