Gomorron
Se där, sov som stockar trots att vi hostade och snörvlade ikapp alla tre.
Jonas sov nog hårdast, han vaknade inte utav någonting.
Vaknade vid kl.8 utav alarmet, snoozade i 30min.
Upp, Minnas morgonrutin för 2010 – medicinera & ventilera, välling och tandborstning.
Sen åt vi frukost och sen ringde min kära mor som också är sjuk och hemma.
Vi skulle mötas i centrum senare, så vi kan handla på apoteket och jag ska ge mamma två bullpåsar med kanel & vaniljbullarna jag bakade igår.
Klart mamma ska få bullar, right!?
Ska försöka få lite städning gjort, så mycket som vi sjuklingar klarar av.
Minna ska badas och få träna mer på att sitta & gå.
Jag ska leta efter mitt luktsinne som är HELT borta, spelar ingen roll om jag ”bara” är täppt på ena näsborren, jag har inte känt lukt på snart 2 dagar, vad som är VÄRRE är att min smak är borta.
Känner ingen smak, inte ens av bullarna!
Förstår ni vad tråkigt det är att äta utan smak?!
Förlåt för allt mitt gnäll men är riktigt less på att HELA 2010 varit ett sjukår.
Minna har varit sjuk sedan 2:a januari, alltså i EN MÅNAD!
Hon har bara varit frisk 1 dag på hela året hittills och hon är inte påväg att bli bättre.
Jag har varit sjuk till och från hela året, en förkylning som pendlar mellan vanlig förkylning, bihåleinflammation och förkylning igen. Ena stunden mår jag okej, lite små förkyld, nästa stund jättedålig.
Jonas har hunnit vara förkyld TVÅ gånger detta år och han är den som ALDRIG blir sjuk, förutom nu.
Lagom less blir man på detta, men vet samtidigt att vi har det otroligt bra om man jämför med många andra.
Nää, nu får det vara nog på gnäll.. för detta inlägg.
Hoppas jag kan få lite gjort nu.
Senare..
Kram
Jag är lika sjuk som män blir..
Ja, alla vet att män tror de ska dö av en vanlig förkylning.
Klagar och gnäller, oj så synd det är om dom.
Ni kanske minns reklamen:
Ni kvinnor snackar om att föda barn, ni ska veta hur det är när en kille är riktigt förkyld..
Så sjuk är jag nu.. Riktigt ynklig, liten och ”döende”..
Vill att Jonas ska ta hand om mej, pyssla om och se till att jag mår bra igen.
Får nöja mej med att gå och lägga mej istället..
Gonatt..
Självklart också!
Ja, under oss bor det några (ursäkta) skitungar.
Dom är väl 14, 16 & 18?
Flicka, flicka & pojke, syskon..
Mamman verkar sällan vara hemma, och det är ofta fest och livligheter.
I helgen hade de som vanligt fjortisfest, lät utav bara helvete.
Igår NATT hörde vi ljud, vet inte om de var från de under eller de brevid i andra porten, men någon kille/man skrek AJ, AAAAGGGGGHHHH och det bankade och dunkade en massa.
Från typ 1 – 3:30 lät det, 2:30 ringde jag störningsjouren, dom kom vid 3-tiden och sa att nästa gång, ring tidigare och om någon skriker AJ, ring 112.
Nu, måndagkväll ja då spelade snorungarna sin upprepande musik (låter likadan hela tiden), snackar högljutt så vi hör i köks och badrumsventilen.
Jag och Jonas har nu bestämt oss för att bli riktiga bitterfittor, ringa störningsjouren på momangen när vi hör dom och kan.
Orkar tamejtusan inte bo såhär annars.
Röker nere vid porten med öppen dörr, morsan har rökt i källaren i tvättstugan, flera som sett.
Så ska det väl tamejtusan inte vara?
Nää, nu ska jag kissa, borsta tänder, ta och gnida in bröstet med Vicks (salvan från apoteket), ta koksalt i näsan och sen sova..
Hoppas VERKLIGEN att jag mår bättre imorn, I need it!
..och där nös jag igen.
Kissar snart på mej om jag fortsätter nysa såhär.
Gonatt!
Sjuk utan teve!?
Jag har glömt att berätta..
Igår dog vråan tvbox, bara sådär. :(
Superkul då Minna var vaken inatt, Jonas var snäll att ta henne i 2 timmar och hade såklart inge teve att titta på då.
Jonas är hemma idag, tar hand om mej och Minna och vilar ut själv.
Fortfarande ingen tv. :(
Visst kan vi se på film, men jag vill slötitta sådär som man ska göra när man är sjuk.
Bara ligga i soffan, zappa mellan dåliga serier och sämre filmer.
Får nöja mej med att jag får baka idag och även mysa med båda mina älsklingar.
Någon som har någon huskur mot förkylning och bihåleinflammation?
Jonas kollade upp vad som är mest c-vitaminrikt.. Nyponsoppa?
Så de ska såklart inhandlas under dagen.
Nyser sisådär 10-20 gånger (utan att överdriva) i timman.
Snorar och är täppt, slemmig i halsen och ont i huvudet.
Bihålorna och ögona känns som de ska sprängas.
Visst är det iaf lite synd om mej?
En bra sak dock är att jag kan försöka fokusera mer på min fysiska sjukdom nu än de psykiska.
Behöver den pausen.
Hur mår ni alla?
Och ett fortsatt tack för alla värmande och omtänksamma kommentarer..
Löjligt!
Hantverkarnas tidsram 8 – 16 blev 13:45, och när de väl var här var de klara på 2minuter.
Känns inte okej alls, men nu är vi iaf fria att gå ut!
Det är så synd om mej..
Sitter här och har precis ”klämt” i mej en tortilla/tacos till lunch.
Rester!
Ja, ibland är det jobbigt att äta rester till lunch va.. :p
Inte idag iaf, tvärtom, mumsade i mej den med belåtenhet!
Så nu stinker jag guacamole som en hel stadig mexikanare, hihi..
Kul när hantisgubbarna kommer och får sej ett slag i ansiktet av min andedräkt.
HAHA!
Dom har inte ens börjat verkar det som, kanske gjort de två lägenheterna på första planet, men mellan våningen och våran verkar dom inte gjort något med.
Ska flåsa lite extra när dom kommer, som straff för att dom tar sån tid på sej.
Vill gärna hinna till apoteket innan Minna ska ha middag vid 18.
Ska även hinna handla saker i centrum!
Ush vad jag inte gillar att sitta och vänta såhär.
Varför kan dom inte skriva: ”Vi kommer 14:00, var hemma då!”
Måste dom ha så breda tidsramar som mellan 8 – 16!?
Finns det någon kille som jobbar inom hantverk (fixa saker i hus och lägenhet) eller någon tösabit som är tillsammans med en, som kan förklara varför dom har såna breda tidsramar?!
 |
Jag är en 27årig Stockholmsmorsa.
Är mamma till Minna [081124] och lillebror Love [100626]. Bor tillsammans med barnens pappa, fästmannen Jonas i södra Stockholm. (Mer om hur vi träffades - här.) I bloggen skriver jag om våran vardag, mående, tankar & känslor. Skriver även om dotterns pågående utredning och kamp i den funna ovanliga kromosomavvikelsen på Kromosom 13. Ibland skriver jag även om mina utredningar och diagnoser som jag sen många år tillbaka kämpar med och mot. [Den andra Johanna] Bloggen är mer än en mammablogg, det är även en öppen dagbok där jag delar med mej av många pusselbitar från mitt förflutna och mitt inre. Bjuder på bilder, tävlingar och skriver alltid ärligt & öppet! Hoppas du ska gilla min blogg! Kommenterar på nätet som: "Johanna - Tvåbarnsmamman mitt i kaoset". |
 |
 |
 |
 |
 |
Kontakta mej här.
