Välkommen till Familjen Korb!

Jag är en 27årig Stockholmsmorsa.
Mamma till Minna [081124] och lillebror Love [100626].
Bor tillsammans med barnens pappa, fästmannen Jonas i södra Stockholm. (Mer om hur vi träffades - här.)
I bloggen skriver jag om våran vardag, mående, tankar & känslor.
Skriver även om dotterns ovanliga kromosomavvikelsen.
Ibland skriver jag även om min behandling, utredningar och diagnoser som jag sen många år tillbaka kämpar med och mot.
[Den andra Johanna]
Bloggen är mer än en mammablogg, det är även en öppen dagbok där jag delar med mej av många pusselbitar från mitt förflutna och mitt inre.
Bjuder på bilder, tävlingar och skriver alltid ärligt & öppet!

Hoppas du ska gilla min blogg!
Kommenterar på nätet som: "Johanna - Tvåbarnsmamman mitt i kaoset".

bloglovin

Follow me on Spotify

Besökare sen 100101

  • 2Besökare online:
  • 13Besökare idag:
  • 310Besökare igår:
  • 415748Besökare totalt:

Mitt motto – Min sanning:

Livet varken straffar eller belönar.
Livet händer, sen tar du det som du vill och gör vad du kan med det du får!

Nedräkningar & Uppräkningar

dagar till Deadmau5 på Söderstadion!
dagar tills jag fyller 28år.
dagar tills Love fyller 2år. ♥
dagar tills vi firar 7år tillsammans och 5år förlovade. ♥
dagar tills Minna fyller 4år. ♥
dagar tills Jonas fyller 28år. ♥

Arkiv

Översättning

free counters

Övrigt


Samarbeten









Intresserad utav samarbete?
Kontakta mej här.

Love

Vattkoppor – Check!

Den 5 mars hade vi lekdejt med en ”vattkoppig”-Wille i hopp om att barnen skulle smittas.
Ja, vattkoppor är det enda vi faktiskt velat få barnen smittade med, men nu känns det inte lika bra.

I lördags på kvällen (120317) hittade vi några ”koppor” på Minna som vi misstänkte och hoppades var vattkoppor, på söndagsmorgonen (120318) hade Minna fått flera och lillebror Love hade minsann fått några få ”koppor”.
Dock var det inte sådär ”milt” som alla alltid säger att de små får, att ”juh yngre man är desto mildare”.
Minna och Love räknas tydligen till extremfallen, speciellt stackars lilla Love som på måndagsnatten inte alls kunde sova och skrek och grät hela natten, ingenting hjälpte.
I panik ringde jag vårdguiden och vårdcentralen.

Vi hade från dag ett kört på Pox Clean och smörjt in barnen med, fick nu köra med Alsollösning på Loves värsta som blivit infekterad.
Båda barnen får flytande Tavegyl till natten och Love får även Heracillin (Penicillin) mot infektion i en vattkoppa.

En del koppor har torkat, några är vätskefyllda och några få nya prickar har kommit, men det är juh normalt.
Läkarna tror att Loves och Minnas feber och kräkningar som dom hade precis innan och när kopporna kom, berodde på vattkopporna/viruset.
Dock verkar det gå åt rätt håll, både jag och läkare tror att barnen bör kunna gå till dagis på måndag så länge inte det fortsätter komma fler nya, men det tycks ha stannat av. Kort men intensivt sjukdomsförlopp?

Infolänkar om vattkoppor:1177 | Vårdguiden | Smittskyddsinstitutet

Tavegyl blev barnens och våran räddning, inatt var första natten med Tavegyl och båda barnen sov hela natten utan skrik, gråt och panik, vilket betyder att vi föräldrar också fick sova hela natten. :)

Idag har Love dock varit hes och tappat rösten till och från, det började igår kväll, men efter allt han skrikit pga dessa j-vla ”koppor” så är det juh inte så konstigt.

Hade tänkt blogga mer, men sen dök detta upp och ja, barnen kräver två föräldrar hela tiden.
Så jag och Jonas räcker inte ens till.
Något jag tänker mer på nu än innan är ensamstående föräldrar, tänkt på ensamstående länge då min mamma var en ensamstående tvåbarnsmamma så jag vet hur tungt och tufft det kan vara, ensam förälder, en inkomst, en förälder som ska ha all tid och kunna ta hand om barnen, sej själv, mat & hem o.s.v.

Är otroligt tacksam att jag har Jonas och att vi kan hjälpas åt med allt.. ♥

Det bästa ska det bästa ha!

Oavsett vad det kostar mej och vad jag måste göra så kommer jag göra och ge allt för att ni alltid ska ha det bästa!

Jag kommer kämpa i alla behandlingar jag kan tänkas behöva för att bli starkare och friskare för att bli en bättre mamma till er.

Jag kommer alltid att älska er och jag kommer tala om och visa det VARJE dag, speciellt då ni inte ”förtjänar” det (om ni sagt eller gjort något väldigt dumt).

Jag kommer köpa saker (och betala för såna upplevelser som kostar) till er för mina födelsedagspengar och julklappar så som jag alltid gör, för min lycka ligger i att se er lyckliga.

Jag kommer alltid göra allt jag kan för att ni ska vara stolta över mej som er mamma, jag ska aldrig sluta förbättra mej för er.

Min son Love och hans hjärta. ♥

Idag hade vi Love hemma hela dagen då hans tid på SÖS och hos ”hjärtdoktorn” var lagt så att det skulle bli kaos med hans sovstund om han var på dagis.

Väl på SÖS mådde jag illa av oro, tänk om:et var överallt.
Vi fick komma in hos läkaren som skulle göra ultraljudet på Loves hjärta.
Till en början gick det bra, men sedan fick Love panik (han är juh inte alls van vid sjukhus som Minna som mer eller mindre bott på sjukhus, Love har varit på sjukhus EN gång innan).
Love fick då sitta och ligga i min famn och titta på Bilar på tv. :)

Efter 20 minuter var undersökningen klar och jag fick äntligen beskedet!
Loves hjärta ser normalt och friskt ut!

L Y C K A !

Skuttade som på moln därifrån!
Ett barn mindre att ”oroa” sej för.. :)

Minnas nästa ”hjärtkoll” är i februari, mars någon gång, hoppas då självklart att hjärtat ska ha ”läkt”.

Jaja, nu förstår ni kanske varför jag inte bloggat något, har varit upptagen med att vara tacksam. ;)

God natt!

Loves pass

Familjen for in till stan för att ordna pass åt Love.
Lite kaos och kalabalik men we made it!
Vi kom fram och förväntade oss fullt, men det var typ 4 nummer före oss?!

Jag tänkte på Minna och när vi fixade hennes pass, att trots att hon var så duktig tog det tid.
HA!
Med Love tog det allt som allt 6 minuter och det var mest för att personal stannade bakom datorskärmen och berömde Loves bild och sa att han var så fin och bilden jättebra!

Minnas fina bild:
Minna ser glad och busig ut.

Loves fina bild:
Love ser ängslig, förvirrad och lite dissig ut, vilket han nog var.

Efter passbesöket vid Rådhuset gick vi till Slussen innan vi åkte hem.
Väl hemma fick barnen busa och bada, vi avrundade med att springa av lite energi och leka innan det vart nattning.
Jag nattade precis Minna med att sjunga det hon alltid ber mej om..
Aporna!
Börjar med 5 små apor och avslutar med Tänk om jag hade en liten liten apa, men idag tog jag en till, mest för att jag är rätt trött på de andra två. ;)
Avslutade med Alfons ”Knaprarvisa” om kakor och kex när man är liten och ledsen. :)

Nu slocknade Minna, alltså 2 minuter efter att jag pussat henne gonatt och gått ut.

Jonas försöker fortfarande natta Love som fortfarande kan vara rätt besvärlig.
Håller tummarna att han snart kommer ut till mej.

Skriver mer senare.. Kram!

Syskonen Apa

Aww, mina underbara apungar!


iPhonePosted

Love – Bobby car driver

Love kryper!

Love började åla sej fram för några dagar sedan, innan har han bara guppat fram liksom.

Idag började Love krypa! :D

Så Love sitter upp helt själv utan stöd, kan sätta sej upp själv, ålar och kryper även, går upp på alla fyra, vänder sej åt alla håll och kanter och står med stöd.

Går gör han om man håller i honom lixom.

Skillnad på honom och Minna visste vi att det skulle vara, det känns dock underbart att få vara med och se allt detta som vi aldrig fick se med Minna, eller ja, fick se det men väldigt väldigt sent.

Minna är en stjärna!

Att bära mina barn med mej..

Ni har säkert sett min ring, världens finaste..

I en allahjärtansdag-tävling så vann jag ett till Amanda Egilsonsmycke,
nämligen det fina ringhalsbandet med ett guldhjärta.
På framsidan står det Minna ♥ Love, på baksidan mammas lycka.
Ytterligare ett vacker sätt att bära mina barn med mej, nära, vart jag än går!

Varför skriker han?

80% utav alla gånger Love ska somna (vi har inga tider utan när han är trött) så börjar han skrika och gråta.
Det gör ont i mej då det låter som han skriker i panik.

Vi har testat allt..
Om bröstet hjälper, nappflaska, napp, trasa, leka, busa, mysa, byta blöja, magmassage, låta honom stå, hoppa gå..
Att bära och gå omkring med honom o.s.v.men ingenting hjälper..
Love skriker sej alltså till sömns.. :(

Vad kan detta vara?
Varför skriker han?
Vad mer kan vi göra?

Hjälp?!

Hej där!

Har inte glömt er men har inte velat posta något inlägg då jag velat att mitt tidigare inlägg skulle få synas länge.
Dessutom har jag sysslat med en bloggdesign, då vi är i sjukt behov av pengar då Minna varit sjuk och Jonas borta från jobbet så blev denna månad extrem men värre är att nästa månad kommer bli värre.. :/
Så..
Jag gör allt jag kan för att få in lite extra pengar.

Well, något roligare att prata om är att Minnas tal kommit igång lite, även om orden inte är ”hela” eller helt tydliga så..
Förut var det juh:

  • Mamma
  • Pappa
  • Titta
  • Där
  • Nej
  • Bajs
  • Hej
  • Hejda

Så säger hon nu även:

  • Tat – Tack
  • Lé – Äpple
  • Nta eller tnta – Vantar
  • Sa eller ussa – Mössa

Sen visar hon även förståelse..
Hon vet Love/Lillebror, näsa, öra, hand, fot, mage.
Hon vet att när man ber henne vinka så vinkar hon, hon vet att när man går mot ytterdörren med gäster som klär på sej så vinkar hon och säger hejda!
Hon vet att mössan ska på huvudet, hon vet vart vantarna ska på, vart skorna ska på, hon hjälper gärna till att klä på och av lillebror.
Hon vet att borsta tänderna så ska hon gå in i badrummet.
Hon vet vart spegeln är.
Hon vet vad som väntar när vi säger att hon ska sova och gonatt.

Men det som värmer mej mest förutom hennes lycka och stolthet är att jag ALLTID får slängpussar när jag går någonstans, när hon ska sova och när hon går iväg med Jonas. ♥

Jag är en otroligt stolt mamma som tror på min dotter!
Hon visar varje dag att hon är en riktig kämpa, hon klarar av hinder som inte många andra kan.
Vår underbara Minna! ♥

Sen har vi söta lilla Love som överraskar med sin otroliga utveckling.
Väger över 8,6kg och sitter helt själv i långa stunder, vänder sej snabbt från rygg till mage, ogillar att vända sej tvärtom.
Han står upp med lätt stöd under armarna eller att man håller honom i händerna och lika så med att gå.
Han går väldigt långsamt och ”klumpigt” när man håller honom i armarna.

Underbara barn, tack för att ni är MINA barn! ♥

Kollar på Mary Poppins och ska strax gå och lägga mej.. men vill fråga er:
Kan någon tipsa mej på frågan jag ställer i min viktblogg?