Välkommen!

Är en 34årig Stockholmsmorsa.
Mamma till Minna [081124],
Love [100626] och
Elias [160110].
I bloggen skriver jag om vardagen, mående, tankar & känslor och mina diagnoser.
[Den andra Johanna]
Skriver även om dotterns ovanliga kromosomavvikelse, lindriga utvecklingsstörning och ADHD, sonen Loves ADHD.


Follow on Bloglovin
#4 BF 190927

Arkiv:
Rökfri
Slutade röka12 augusti, 2018 - 22:00
24 månader sedan.

svar

Black Box of Answers!

Nu har ni fått chansen att ställa vilka ”tabu”-frågor ni velat i Black Box of Question och här kommer svaren:

Vad hände när du och Jonas skulle gifta er?
Jonas fick EXTREMT kalla fötter, redan någon timma innan det som skulle bli våran borgliga vigsel började Jonas bli ängslig.
Han gick ner till stranden och jag lät honom vara i fred.
Efter ett tag gick jag ner till Jonas och frågade vad som stod på?
Han berättade om oron om att saker och ting skulle bli annorlunda och hur han mådde.
Vi pratade ett tag och jag trodde att allt var som det skulle tills ca 20 minuter innan vigseln när vi stod uppe i huset och skulle göra oss i ordning.
Jonas vänder sej om, tittar inte ens på mej och säger bara ”Jag kan inte..”.
Jag fryser till is och börjar må illa, frågar vad han menar?
”Jag kan inte göra det här..” Svarar Jonas ledsamt.
Jag börjar tokgråta och skaka i hela kroppen, min mamma kommer in och försöker lugna oss.
Våran vigselförrättare kommer också in och pratar med Jonas om att det är vanligt att bli rädd och ängslig som han just nu är.
5 minuter innan vi egentligen skulle gått ut och sagt JA till varandra, säger Jonas lågt.. Förlåt.
Sen springer Jonas iväg med sin familj och åker iväg.

Detta är en väldigt nedkortad version av vad som hände.

Hur lyckades du komma över det och stanna kvar?
På kvällen smsade jag Jonas och skrev ”Hoppas du är nöjd nu och att du känner att du valde rätt”.
Jag hoppades nästan Jonas skulle skriva Ja på det, då jag då antagligen inte skulle ta tillbaka honom.
Men Jonas skrev att han ångrade sej och önskar han genomfört vigseln.
Det gjorde mej, glad, ledsen och riktigt arg på samma gång som ni kanske kan tänka er.
Jag var gravid med Minna i vecka 20-nånting och det påverkade nog mitt beslut.
Mina föräldrar separerade nämligen när jag var 2år, så har aldrig fått veta hur det skulle vara att leva med båda mina föräldrar i samma hem (minns inget av mina 2 första år).
(Har aldrig önskat att mamma och pappa skulle hållt ihop då jag inte skulle haft mina underbara 3 småsyskon då, men har varit nyfiken på hur det skulle varit).
Mamma och pappa separerade då känslorna försvann och kvar fanns den gemensamma kärleken till deras barn.. Mej!
Jag har alltid sagt att man kan försöka pussla ihop ett förhållande om det som hänt är bråk eller dumma misstag (jag HATAR otrohet men kanske t.o.m. skulle kunna kämpa vidare om Jonas hade varit otrogen).
Så då jag älskar Jonas så ville jag att vi skulle kämpa vidare, för vår och för våran kommande dotters skull.
Jonas fick börja om från början..
Ringa och bjuda ut mej på dejter, middag, fika, bio o.s.v.
Under tiden bodde Jonas hos sin mamma och jag bodde hos min mamma som tog hand om mej som det vrak jag var.
Såg till att jag åt och gav mej glädjeglimtar mitt i all min ångest.
Gick ner 5kg trots graviditeten på 2 veckor.

Kan ärligt säga att jag inte helt kommit över det, kommer nog tyvärr aldrig göra det.. Aldrig helt förlåta.
Men jag älskar Jonas och jag hoppas att jag en dag kan känna mej säker på allting som jag gjorde förut och våga tacka JA till hans frieri..

Jag vill veta varför det inte blev något av ditt jobb på Wilvin?
Du var ju så lycklig över det…
Vad hände?
Har redan skrivit om det i bloggen. ”Det gick inte att ordna med arbetstider som passade båda parterna”.

Favoriten i sängen?
Oj, här kom en ”dirty question”!
Favorit? Hmm, gillar variation men att vara överst är trevligt. :)

Om du inte har sex i sängen har du något favorit ställe då? Typ köksbordet.
Haha, kommer någon vilja besöka vårat hem om jag skriver vart?
Jag gillar faktiskt duschen, när varmt vatten rinner över oss båda..

Konstigaste stället du haft sex på?
Är med i 10000metersklubben så det stället är nog ett av de konstigaste, men har en ”lista”.. :p

Vad är det pinsammaste du någonsin gjort?
Oj?! Pinsamanste? Jag gör å mycket pinsamheter att jag knappt skäms längre..
Är rätt så klumpig och ”goofy” av mej..

Vad har du gjort för olagligheter i ditt liv?
Missbrukat droger, misshandlat (om någon skadade mina vänner så kunde jag inte låta bli att ge mej på dom som skadade), graffiti, sex på offentlig plats, gått mot rött, kissat utomhus, snattat, räknas självmordsförsök (Jonas som undrar gällande mej)? o.s.v.

Har du någonsin särbehandlat barnen?
Det gör jag nog mer eller mindre hela tiden, vare sej jag vill eller inte..
Typ ger Love mer närhet då han är liten och behöver mer närhet..
Eller när vi fått kämpiga nyheter gällande Minna och hennes sjukdomar och diagnosen, då skämmer jag lätt bort henne..

Hur lång tid tog det för er att ha sex efter båda förlossningarna?
Med Minna väntade vi 3 veckor, tills mitt avslag och ”rester” var helt slut.
Med Love väntade vi 6 veckor, tills mitt avslag var helt slut och jag fått höra av BM att allt såg jättefint ut (trodde juh att jag hade fått framfall, men tack och lov hade jag inte det).

Det var de frågor jag fått och här har ni svaren.
Skulle ni vilja att jag har fler sådana frågestunder?

Seriöst, bitter människa?

Var precis inne på Mammabikten och kikade bland bikterna och hittade detta inlägg.

Då jag själv gnäller en ”aning” t.ex. när Minna sover så kaosigt som hon gör, äter dåligt, matvägrar, gnäller och skriker trots att man gör allt man kan som mamma – mysa, busa, leka, aktivera o.s.v.
Självklart betyder inte det att jag inte älskar eller inte vill ha Minna?

Hur lyckades personen som skrev inlägget ovan dra den parallellen?

Hur tänker ni?

Alltid lika roligt..

..när man loggar in i bloggen, blir glad över att man ser att man fått en del kommentarer.
Klickar sej vidare för att läsa dom och hittar såhär idiotiska kommenterer.

Kan tilläggas att den postades 00:19 (inte 12:19).

Mitt svar blev:

Finns mycket man kan tänka att man borde väntat med, du kanske borde väntat med att skriva kommentaren du just skrev då den var förbannat idiotisk.
Vi borde ”kanske” väntat med att skaffa ett till barn, eller inte.
Det känns helt rätt för oss som familj, detta barn är lika efterlängtat som Minna var, alltså kan det inte vara fel.
Låt oss säga, rent hypotetiskt, att dina föräldrar kanske inte önskade dej, eller kanske inte planerade dej, då kanske dom borde väntat med att skaffa barn (dej).

Jag skriver säkert jävligt elakt nu, men jag har INGA problem med att skriva elaka kommentarer till människor som idiotiskt och anonymt (för ”hanna” har även postat kommentarer som Rosanna, med annan mail, samma ip, men alltid korkade kommentarer).

Hade du haft något vettigt att skriva förutom att ”vi kanske borde väntat” med tankar kring varför vi borde väntat kanske jag inte tyckt att kommentaren var lika onödig.

Tycker ni andra läsare & kommenterare att det var dumt skrivet av mej, eller förstår ni varför jag ens brydde mej att svara?

Babytravel Dublin – Säkerheten

Jag skrev ett mail för ett tag sedan till Babyproffsen ang. att det kommit ut en artikel om att deras barnvagn Amsterdam inte klarat av konsumentverkets tester.

Mitt mail:

Hej, jag har bokat en Babytravel – Dublin syskonvagn med en liggdel till hos Babyproffsen/Babyplanet i Länna.
Vi har betalat handpenning och tänkte hämta ut vagnen i början på juni.

Igpr hittade jag en artikel: http://www.familjeliv.se/Foralder/1.784669
”BabyTravel Komfort/Amsterdam. Bärhandtaget till liggdelen skadades så att liggdelen riskerar att tippa så att barnet faller ur. Klämrisker varav en allvarlig i liggdelens sufflett, öppningar där fingrar kan fastna, vassa kanter på plastdetaljer och en smådel som lossnade från bromsen. Anmärkningar i bruksanvisning och märkning av barnvagnen.”

Nu undrar jag såklart, gäller detta även Dublin syskonvagn?
Är det säkerhetsrisker med denna vagn?
Åtgärdar ni det i såna fall?

Mvh Johanna Salkert

Svar från Babyproffsen/Babyplanet:

Hej Johanna!

BabyTravel Dublin är en av våra mest sålda syskonvagnar, och även den som vi har absolut minst reklamationer/reparationer på. Kvaliten är mycket bra och vagnen är mycket omtyckt.
Vagnen är testad och godkänd enligt alla gällande normer. Hela Konsumentverkets test finns att läsa på deras sida, hur testet är gjort bla.

Angående klämrisk sufflett:
När suffletten på liggdelen fälls bakåt måste den spärras loss genom att du håller in knapp på sufflettsidan, så du kan aldrig av misstag fälla suffletten och klämma barnets händer. Men det som testats är om det finns öppningar i vissa mått där ett barn skulle kunna få in fingar medans du fäller suffletten.

Bärremmar/handtag på liggdelar utsattes för påfrestningar utöver de som krav som finns som standard. Vi har hos oss under alla år inga rapporterade olyckor, däremot några fall där förälder med våld brutit av metallen i suffletten då de missat spärra loss spärren.
Känner du dig ändå orolig och kommer bära det lilla barnet mycket i liggkorgen? Då kan du om du vill lägga i en liten mjuklift i liggkorgen. Lättare att plocka ur och väger mindre. Vi har liftar från 495:- som passar bra i.

Vassa kanter på plastdetaljer är inget vi haft problem med, men skulle det finnas någon sådan är det lätt åtgärdat med lite slipning.

Angående smådel på bromsen som lossnade, var det så att Testinstitutet som utförde testet inte tagit bort allt packmaterial och det var de gummikåpor som skyddar bromsen under transport som lossnade.
De skulle givetvis inte ens suttit på när testet gjordes.

Konsumentverket har inte utfärdat några vidare åtgärder för denna vagn, Amsterdam.

Hoppas du fick svar på dina funderingar.

Vänliga hälsningar
Christin, Babyproffsen Södermalm, Kungsholmen, Länna
www.babyplanet.se

Med det tackar jag för bra svar och hoppas att det var intressant för er andra att ta del av denna information. :)

Hur/Vad fan ska jag svara på detta?

Melissa| Postades 2010/04/14 kl 08:02

Ja det är nog lite synd om dej men jag lider med dina barn som utan att ha valt detta kommer att behöva leva med en mamma som kankse lider av hela 13 olika psykdiagnoser!!Kanske skulle fokusera på att bli bättre och inte skaffa barn vartannat år särskilt inte när du har en liten som uppenbarligen behöver extra stöd och kommer säkert behöva det en lång tid framöver. Men lycka till jag hoppas att du tar dej igenom detta!!!!

Mitt svar:
Vet faktiskt inte vad jag ska svara på detta då jag redan känner mej som en kass mamma.
Sårar mej något otroligt att få en sådan kommentar.
Dock har jag blivit av med diagnoser och kriterier igenom att bli/sedan jag blev mamma, så att få barn har gjort mej bättre.
Det säger de som känner mej, behandlare, psykologer och läkare.
De säger även att jag är väldens bästa mamma, att mina sjukdomar inte gör mej till en sämre mamma.
Kan inget annat göra än som andra mammor, sjuka som friska – att göra mitt allra bästa.