Är en 34årig Stockholmsmorsa.
Mamma till Minna [081124],
Love [100626] och
Elias [160110].
I bloggen skriver jag om vardagen, mående, tankar & känslor och mina diagnoser.
[Den andra Johanna]
Skriver även om dotterns ovanliga kromosomavvikelse, lindriga utvecklingsstörning och ADHD, sonen Loves ADHD.
Finns det hopp?
Enligt vårdguidens veckobrev ser embryot ut såhär nu.
Embryot kan nu röra sig lite. Det växer fort.
Ögonen kan urskiljas som fördjupningar. Händer och fötter ser ut som små paddlar.
Handled skapas och framtarmen utvecklas till magsäck.
Hjärnan börjar dela sig i två hjärnhalvor. Embryot har en svans.
Hjärtat slår och höger och vänster kammare bildas.
Blodet strömmar fritt mellan hjärtats fyra rum.
Längd huvud till stjärt 13 mm.
Stämmer det att den är ca 13mm borde man väl sett den tydligare på vulet igår?
Jag får försöka lita på läkaren, att han vet vad han pratar om.
Här hemma hoppas vi så hårt att det skulle märkas vad vi hoppas.
Well, imorgon är det 1 vecka och 1 dag till nästa vul.
Har hittills inte bett om några bilder då det inte synts någon ”bebis”.
Gör det de nästa onsdag, då ska jag minsann be om det!
Föresten!
Om jag nu fortfarande är gravid så satte illamåendet igång starkt idag,
mådde så illa att jag var säker på att jag skulle spy, mat eller dryck ingenting hjälpte..
2 Responses to Finns det hopp?
Kommentera
Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.
Min bebis var 12mm i v7+2
vad är du i för vecka nu?
Jag tror att allt ser bra ut när du ska tillbaka dit igen om en vecka! Håller iallafall alla tummar!
KRAM
HmHm, tråkigt att läsa att du går igenom massor av oro, förstår att du grubblar en del ang.fostrets beräknade stl,hjärtslag etc… Hade det vart din första graviditet så tror jag du hade varit lite lugnare,men nu har du ju Minnas graviditet att jämföra med…När ni såg hennes hjärta etc. Själv var jag i v.6+3 när vi såg Néas hjärta MEN, 1v senare sa dom fortfarande v. 6+3,så jag tror de är väldigt olika hur mkt det tickar på de första veckorna…Ett pågående missfall bör väl nått sin punkt nu?
Och ett missfall är ju inget man tar miste på…
Själv trode jag ju att mensen var påväg,då jag hade blodblandade flytningar i 2-3dagar,visste ju inte att ja va gravid,och då var jag i v.5 typ..Så det är nog ingen fara, och är det det iaf,ja,då vart det inte meningen just denna gång,jag vet att de tinte hjälper så mkt att tänka så,för det är tufft endå,men naturen har ju oftast en bra anledning… puss&kram,love love love