Välkommen!

Är en 34årig Stockholmsmorsa.
Mamma till Minna [081124],
Love [100626] och
Elias [160110].
I bloggen skriver jag om vardagen, mående, tankar & känslor och mina diagnoser.
[Den andra Johanna]
Skriver även om dotterns ovanliga kromosomavvikelse, lindriga utvecklingsstörning och ADHD, sonen Loves ADHD.


Follow on Bloglovin
#4 BF 190927

Nedräkning:
Arkiv:
Rökfri
Slutade röka12 augusti, 2018 - 22:00
14 månader sedan.

Lilla bebisen..

Inatt insåg jag att vi är gravida.
Att det ligger en liiiten bebis och växer i min mage, just nu är bebisen ungefär 8 cm lång och väger runt 42 gram.
vecka14

Att det är den som jag känner sprattla i magen, att det är just bebis hjärtslag vi lyssnat på med dopplern.

Vårat andra barn som beräknas komma i början av juli.
Vi ska alltså ytterligare en gång gå igenom en graviditet som inte behöver likna den med Minna, men hittills gjort med blödningar och magsmärtor, men även det där underbara med att magen växer, få se barnet på ultraljud, känna bebis sparka och sen en förlossning som gör så ont att jag trodde jag skulle dö, men hade glömt all smärta och rädsla så fort vårat under kommit ut och upp på mitt bröst.
Den känslan, den kicken går inte att beskriva och går inte att uppleva på något annat sätt.
Sen kommer allt det där underbara och vackra med att ha ett nytt liv, en liten bebis som är fullständigt beroende av sina föräldrar.
Hoppas dock vi slipper sjukdomar och sjukhusinläggningar denna gång.
Minna ska bli storasyster, vår lilla Minna, stor(?)asyster.
Vi tänker dagligen på hur vi ska se till att hon inte känner sej utanför eller mindre älskad när det kommer en ny, till bebis.
Jag längtar så otroligt efter rutinultraljudet som borde ske om 1-1½månad, att få se vårat älskade frö.
Längtar att få se magen växa mer, känna mer och kraftigare rörelser.

Kan även erkänna att denna graviditet trots blödningar och magsmärtor inte är lika ”läskig” som med Minna.
Hinner inte oroa mej lika mycket, tänker posetivt när det är något, typ ”Det gick bra med Minna trots allt”.
Dock fick jag en läskig blödning med klump tidigt i graviditeten med Minna, som läkaren misstänkte var missfall, alltså att Minna skulle haft en tvillingbror eller syster, men för oss gör det ingenting.
Vi fick ett underbart, LEVANDE och vackert liv – Minna räcker mer än väl.
Men nu ska vi trots allt belönas igen. :D

Jag behöver nog inte skriva hur lyckliga och tursamma vi är.
Om det är något vi haft tur med jag och Jonas är att under vårat förhållande på 4½ år har vi aldrig fått missfall eller gjort abort, och lyckats med våra båda planerade graviditeter på första försöken.
Tacksamhet känner vi.

Nu ska jag mysa med resterande i familjen.

Minna var vaken inatt igen, grät i timmar vilket gav mej panikångest, kände mej så otillräcklig och dålig som mamma.
Snoret rinner hela tiden, rosslar, nyser och tänderna jävlas något otroligt.
Minna är stark som kämpar, vår stolthet!

Om en timma är jag på gymmet och börjar om.. :)
Senare..

19 Responses to Lilla bebisen..

  • Jessica skriver:

    Vad härligt md graviditeter… vill också Grin
    Det är så härligt så men passa på nu medans ni bara har ett, för mig blev det en stor förändring när min son kom.
    Men det kanske blir annurlunda för er… glöm inte varanndra Grin.
    Kram

  • åå..så fint skrivet- är ju så man blir tårögd =) tänk när man väl hamnar där själv en dag i framtiden! första graviditeten är nog läskig för att man aldrig varit gravid förut o inte vet så mkt om just graviditet, när man sedan skaffar fler barn så har man ju erfarenhet av tidigare graviditeter o då känns de inte lika skrämmande även om ingen graviditet är den andra lik! hoppas söta minnisen slipper snorandet snart! kramis

  • Jessica skriver:

    Vilket härligt inlägg, jag kan verkligen känna din/eran lycka!
    Underbart!

    Lycka till på gymmet! =) Kan tänka mej att det känns skönt att sätta igång…! =) thumbsup

  • Jenny skriver:

    Nu kommer tiden gå fort! F rom vecka 14 så började jag få första riktiga sparken av bebban i magen o sen har det bara blivit mer o mer, sååå mysigt! Ha en fin dag, kram Jenny

  • Jessica skriver:

    Ja min älsta blev lite knasig haha.. hon vägra vara på dagis, och då hade inte min son kommit än.
    Hon stressa upp sig så enormt att hon spydde på vägen till dagis så det var bara att vända hem, då blev hon bra igen Grin.
    Dom kan visa på olika sätt, bli bebis igen eller annan slags svartsjuka.
    Men det är bara att ta det lungt Grin

  • Märta skriver:

    Kul! Brukar du gå på pass eller gymma? För min del blir det mest löpband just nu men går på spinning ibland och tycker om att gymma. Tänkte ge mig iväg en sväng i eftermiddag.

  • Märta skriver:

    Som sagt, jag föredrar spinningpassen men skulle vilja prova på skivstångspass också. Är inte så intresserad av själva jympapassen, gick på de några gånger när jag hade kort när jag var femton, men inte riktigt min grej. Ki Box verkar askul, roligt att slåss liksom! thumbsup

  • Märta skriver:

    Eler hur? Det finns tyvärr inte i Farsta men i City och Hornstull. Men har som sagt inte testat nån gång, men skulle vilja.

    Grattis till Pyret förresten!

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.