Välkommen!

Är en 34årig Stockholmsmorsa.
Mamma till Minna [081124],
Love [100626] och
Elias [160110].
I bloggen skriver jag om vardagen, mående, tankar & känslor och mina diagnoser.
[Den andra Johanna]
Skriver även om dotterns ovanliga kromosomavvikelse, lindriga utvecklingsstörning och ADHD, sonen Loves ADHD.


Follow on Bloglovin
#4 BF 190927

Arkiv:
Rökfri
Slutade röka12 augusti, 2018 - 22:00
2,1 år sedan.

Hål i huden

Detta är en artikel om självskador. Informationen är hämtad ur en föreläsning på ABF av Per Wallroth, fil dr, psykolog och psykoanalytiker.

Information hämtad ur en föreläsning på ABF, 15 mars 2006, av Per Wallroth, fil dr, psykolog och psykoanalytiker.

Per Wallroth arbetar i MBT-projektet.
MBT-teamet vid Huddinge psykiatriska öppenvårdmottagning – för behandling vid borderlinepersonlighetsstörning.

Per har skrivit boken ”Hål i huden – om flickor som skär sig”

Länk till MBT-Teamets hemsida:
http://www.slpo.sll.se/mbt-teamet

HÅL I HUDEN
Om flickor* som skär** sig.

SJÄLVSKADANDE ÄR INTE SJÄLVMORD

• Berny Pålsson:
”Men oftast skär jag mig inte för att dö, utan för att överleva.”
• Favazza:
”Skillnaden mellan självskadande och självmord är enkel men avgörande: det är skillnaden mellan liv och död. Självmord är en slutpunkt; självmordsbenägna människor vill få slut på alla känslor och avsluta sina liv. Självskadande är en morbid form av självhjälp; självskadaren vill bli av med svåra tankar och känslor och fortsätta leva.”

VAD VET VI OM SKÄRANDE OCH ANDRA FORMER AV SJÄLVSKADANDE?
• Den första beskrivningen av självskadande finns i Bibeln.
• Den första facktexten i ämnet skrevs 1846.
• Från 1960-talet och framåt har det publicerats en mängd böcker och tusentals vetenskapliga artiklar om självskadande.

SJÄLVDESTRUKTIVITET
• Självskadande
• Självmord och självmordsförsök
• Tablettförgiftning
• Alkohol – och drogmissbruk
• Ätstörningar
• Utsätta sig för farliga situationer
• Utsätta sig för farliga relationer
DEFINITION AV SJÄLVSKADANDE
• Favazza: ”avsiktlig förstörelse eller förändring av den egna kroppsvävnaden utan medveten självmordsavsikt.”
• Enklare uttryckt: Att skada sin egen kropp på ett direkt sätt utan att vilja dö.

OLIKA TYPER AV SJÄLVSKADANDE
• Stereotypt självskadande (bl.a. vid utvecklingsstörning och autism, t.ex. slå huvudet i väggen, bita sig själv, slå sig själv.
• Grovt självskadande (bl.a. vid psykoser, (minst vanlig) – sticka ut ögonen, kastrera sig, skära av annan kroppsdel, detta kan bl.a. bero på kraftig drogpåverkan)
• Tvångsmässigt självskadande (bl.a. trichotillomani, dvs. att oupphörligen pilla och dra loss hår, ibland så pass att man blir kal)
• Impulsivt självskadande (dvs. skära, rispa, skrapa sig, det som är vanligast förekommande typen av självskadande vid borderline personlighetsstörning.)

Impulsivt självskadande
• Skära, rispa eller skrapa sig
• Karva in ord eller symboler i huden
• Hindra sår från att läkas
• Bränna sig med cigaretter
• Dunka huvudet i väggen
• Slå sig själv med händerna eller hammare

VILKA KROPPSDELAR SKADAR MAN?
• Armarna
• Benen
• Magen
• Händerna
• Ansiktet
• Brösten
• Könsorganet

HUR VANLIGT ÄR DET?
• Svårbedömt p.g.a. att det är tabubelagt och p.g.a. att olika definitioner används.
• I flera stora undersökningar bland skolungdomar hade 5-7 % skadat sig själva det senaste året. Dock räknades även självmordsförsök.
• I en stor amerikansk undersökning av den vuxna normalbefolkningen hade 3,6 % skadat sig åtminstone några gånger i livet, 0,3 % hade skadat sig ofta.

HUR VANLIGT ÄR DET I SVERIGE?
• Enligt en undersökning bland ca 3.000 skolungdomar (åk 7, 9, 2) i Halland 2001 hade 7,6 % skadat sig själva (även självmordsförsök) det senaste året.
• 1 % hade skadat sig själva en eller flera gånger i månaden.
• 1 % hade skadat sig själva en eller flera gånger i veckan.

HAR DET BLIVIT VANLIGARE?
• Det är svårt att säga, eftersom siffrorna är så osäkra.
• Självskadande har definitivt blivit mer uppmärksammat inom sjukvården och i media.
• Kanske gör den ökande kunskapen det lättare att söka hjälp och lättare att känna igen självskadande.

VARFÖR HAR DET BLIVIT VANLIGARE?
• Ökad uppmärksamhet?
• Smitta?
• Ökad kropppsfixering?
• Skönhetsoperationer, tatueringar, piercing?
• Vi mår sämre?

MÅNGA AV DEM SOM SKADAR SIG SJÄLVA…
• Är unga – de flesta börjar skada sig i tonåren; vissa gör det inte så mycket och slutar ganska snart, andra håller på i många år.
• Är kvinnor – troligtvis är självskadande 1,5 – 3 gånger vanligare bland kvinnor än bland män.
• Har självmordstankar och gör självmordsförsök.
• Missbrukar alkohol eller narkotika.
• Lider av ätstörningar
• Lider av borderline personlighetsstörning.
• Dissocierar.
• Har varit utsatta för trauman.

VILKA MOTIV ANGER SJÄLVSKADARNA SJÄLVA?
• Lindra anspänning och ångest
• Hejda skenande tankar
• Känna fysisk smärta i stället för psykisk
• Få en känsla av behärskning och kontroll
• Bestraffa sig själv, få utlopp för självhat
• Rena sig
• Visa upp sitt lidande
• Få utlopp för vrede
• Förhöja eller slippa ifrån sexuella känslor
• Känna spänning, få en kick
• Häva känslor av tomhet och avstängdhet, återfå kontakten med verkligheten.

SJÄLVSKADEPROCESSEN
1. Utlösande händelse – ofta handlar det om att bli/känna sig övergiven eller avvisad
2. känslomässig överbelastning eller känslomässig avstängning 3. självskadande
4. lättnad: lugn och avspänning eller ökad närvaro – och verklighetskänsla

MENTALISERING
• självskadande har att göra med brister i mentaliseringsförmågan.
• Mentalisering = att tänka på sina egna och andras tankar och känslor och förstå att människors handlingar påverkas av vad de känner, tänker, vill och tror.
• Mentaliseringsförmågan utvecklas gradvis och är ganska väl etablerad i fyra-fem-årsåldern.

TIDIGA SÄTT ATT FÖRSTÅ VÄRLDEN OCH ANDRA MÄNNISKOR
• Alla kan förlora mentaliseringsförmågan vid stark stress och tillfälligt falla tillbaka i tidigare förhållningssätt.
• Teologisk hållning (man förstår att handlingar har syften, att människor gör saker för att uppnå något, men handlingar bedöms enbart utifrån sina fysiska synbara resultat: ”jag kan bara tro att du älskar mig, om du kommer hit med det samma!”, Känslor kan inte hanteras genom reflektion, utan man måste göra något som ger ett synbart resultat, t.ex. skada sig själv)
• Psykisk ekvivalens (den psykiska verkligheten uppfattas som identisk med den fysiska verkligheten., de egna tankarna och känslorna måste vara sanna, och andra människor uppfattar med nödvändighet världen på samma sätt som man själv., medför intolerans mot alternativa perspektiv., Negativa tankar om en själv blir outhärdliga: ”Eftersom jag tycker att jag är ful, så är jag ful.” De kan bli outhärdliga och det krävs självskadande för att bryta dem.
• Pretend mode (låtsasläge) (När barnet leker uppfattar det fantasi och verklighet som helt åtskilda och frikopplade från varandra, som om det inte fanns något som helst samband mellan inre och yttre verklighet., Kopplat till dissociation och till känslor av meningslöshet och tomhet. – det är plågsamma tillstånd och känslor, som kan brytas genom självskadande.

UTVECKLING AV MENTALISERINGSFÖRMÅGAN
• För att mentaliseingsförmågan ska börja utvecklas krävs en trygg relation till en anknytningsperso, som speglar barnets känslor och på så sätt lär barnet vad det känner och att det har ett inre.
• Utvecklingen av mentaliseringsförmågan fortsätter sedan när barnet och anknytningspersonen leker.
• Med mentaliseringsförmågan får barnet en mer kontinuerlig upplevelse av sig själv och en säkrare känsla för sin egen identitet, eftersom det förstår att det hela tiden är samma person, trots att dess tankar och känslor förändras.
• Det kan då också förstå andra människor bättre, eftersom det förstår att deras handlingar beror på hur de tänker och känner.
• Då blir världen också mer förutsägbar och trygg.

VAD KAN GÅ FEL I UTVECKLINGEN AV MENTALISERINGSFÖRMÅGAN?
• Barnet har en medfödd känslighet.
• Anknytningspersonen klarar inte sin speglingsuppgift.
• Barn som utsätts för trauma kan stänga av mentaliseringsförmågan.
• Fungerar inte speglingen kan barnet ta in anknytningspersonens känslor i stället för att få en bättre av sina egna känslor.
• Barnets självrepresentation blir då osammanhängande och fylld av plågsamma aspekter.
• De plågsamma aspekterna försöker barnet göra sig av med genom att projicera dem på sin omgivning.
• Då blir separationer extra svåra, eftersom de tvingar barnet att inse att de plågsamma aspekterna är barnets egna, inte den andres.

SJÄLVSKADEPROCESSEN
1. utlösande händelse:
ofta handlar det om att bli/känna sig övergiven eller avvisad. (man tvingas återta de projicerade aspekterna av en själv, självbilden kommer i gungning och mentaliseringsförmågan förloras)
2. känslomässig överbelastning eller känslomässig avstängning.
(teologisk hållning/psykisk ekvivalens/pretend mode)
3. Självskadande
(man har projicerat de plågsamma aspekterna av en själv på den egna kroppen och försöker sedan göra sig av med dem)
4. Lättnad:
Lugn och avspänning eller ökad närvaro- och verklighetskänsla
(mentaliseringsförmågan återerövras och självbilden stabiliseras)

SJÄLVSKADANDE OCH PSYKOTERAPI
• Eftersom självskadande har att göra med brister i mentaliseringsförmågan bör behandlingen inte fokusera enbart på självskadandet, utan att syfta till att skapa en stabilare mentaliseringsförmåga.
Detta kan ske i psykoterapi, där patienten får uppleva en anknytningsrelation, där en vänligt sinnad människa är intresserad av vad hon tänker och känner.

PSYKOTERAPEUTEN BÖR…
• Behandla patienten med respekt
• Komma ihåg att självskadande är något annat än självmordsförsök – det är inte livshotande, och det är inte ett tillräckligt skäl för inläggning.
• Inte försöka tvinga patienten att sluta skada sig genom att ställa ultimatum eller skriva kontrakt.
• Inte be att få se sår eller ärr eller fördjupa sig i detaljer i själva självskadandet.
• Däremot noggrant undersöka tankar, känslor och fanatsier före, under och efter en självskadandehandling och sätta den i samband med realtioner, inklusive relationen till terapeuten.
• Undvika att inta en expertroll – en sådan är anti-mentalisernade!

VAD KAN MAN GÖRA SOM VÄN ELLER ANHÖRIG?
• Komma ihåg att självskadande är något annat än självmordsförsök. – det är inte livshotande och det är bra om man kan hålla sin oro i schack.
• Komma ihåg att självskadande tyder på att det finns ett allvarligt psykiskt lidande. – det handlar inte bara om att söka uppmärksamhet.
• Inte låtsas som ingenting
• Inte vara fördömande eller avvisande
• Inte försöka tvinga personen att sluta skada sig.
• Inte söka igenom personens rum eller kläder på jakt efter rakblad etc.
• Visa att du tycker om personen och att du inte uppfattar henne som galen eller som en dålig människa.
• Försök att prata med personen om hur hon mår.
• Råda personen att söka professionell hjälp.

One Response to Hål i huden

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.