Välkommen!

Är en 34årig Stockholmsmorsa.
Mamma till Minna [081124],
Love [100626] och
Elias [160110].
I bloggen skriver jag om vardagen, mående, tankar & känslor och mina diagnoser.
[Den andra Johanna]
Skriver även om dotterns ovanliga kromosomavvikelse, lindriga utvecklingsstörning och ADHD, sonen Loves ADHD.


Follow on Bloglovin
#4 BF 190927

Nedräkning:
Arkiv:
Rökfri
Slutade röka12 augusti, 2018 - 22:00
16 månader sedan.

ordförråd

Hej där!

Har inte glömt er men har inte velat posta något inlägg då jag velat att mitt tidigare inlägg skulle få synas länge.
Dessutom har jag sysslat med en bloggdesign, då vi är i sjukt behov av pengar då Minna varit sjuk och Jonas borta från jobbet så blev denna månad extrem men värre är att nästa månad kommer bli värre.. :/
Så..
Jag gör allt jag kan för att få in lite extra pengar.

Well, något roligare att prata om är att Minnas tal kommit igång lite, även om orden inte är ”hela” eller helt tydliga så..
Förut var det juh:

  • Mamma
  • Pappa
  • Titta
  • Där
  • Nej
  • Bajs
  • Hej
  • Hejda

Så säger hon nu även:

  • Tat – Tack
  • Lé – Äpple
  • Nta eller tnta – Vantar
  • Sa eller ussa – Mössa

Sen visar hon även förståelse..
Hon vet Love/Lillebror, näsa, öra, hand, fot, mage.
Hon vet att när man ber henne vinka så vinkar hon, hon vet att när man går mot ytterdörren med gäster som klär på sej så vinkar hon och säger hejda!
Hon vet att mössan ska på huvudet, hon vet vart vantarna ska på, vart skorna ska på, hon hjälper gärna till att klä på och av lillebror.
Hon vet att borsta tänderna så ska hon gå in i badrummet.
Hon vet vart spegeln är.
Hon vet vad som väntar när vi säger att hon ska sova och gonatt.

Men det som värmer mej mest förutom hennes lycka och stolthet är att jag ALLTID får slängpussar när jag går någonstans, när hon ska sova och när hon går iväg med Jonas. ♥

Jag är en otroligt stolt mamma som tror på min dotter!
Hon visar varje dag att hon är en riktig kämpa, hon klarar av hinder som inte många andra kan.
Vår underbara Minna! ♥

Sen har vi söta lilla Love som överraskar med sin otroliga utveckling.
Väger över 8,6kg och sitter helt själv i långa stunder, vänder sej snabbt från rygg till mage, ogillar att vända sej tvärtom.
Han står upp med lätt stöd under armarna eller att man håller honom i händerna och lika så med att gå.
Han går väldigt långsamt och ”klumpigt” när man håller honom i armarna.

Underbara barn, tack för att ni är MINA barn! ♥

Kollar på Mary Poppins och ska strax gå och lägga mej.. men vill fråga er:
Kan någon tipsa mej på frågan jag ställer i min viktblogg?