Välkommen!

Är en 34årig Stockholmsmorsa.
Mamma till Minna [081124],
Love [100626] och
Elias [160110].
I bloggen skriver jag om vardagen, mående, tankar & känslor och mina diagnoser.
[Den andra Johanna]
Skriver även om dotterns ovanliga kromosomavvikelse, lindriga utvecklingsstörning och ADHD, sonen Loves ADHD.


Follow on Bloglovin
#4 BF 190927

Nedräkning:
Arkiv:
Rökfri
Slutade röka12 augusti, 2018 - 22:00
11 månader sedan.

upprörd

För mycket känslor för en passande rubrik..

Nu är jag hemkommen efter en lämning på dagis av värre sorten.
De senaste 3 veckorna har lämningen med Love varit riktigt illa..
Under sommaren var ”vårat” dagis det dagis som var sommaröppet så barn från dagisen runt om ”delade”.
Love fick då gå med Minna och de äldre barnen på Minnas avdelning och han var nöjd och allt var bra.

Men nu när dagis är tillbaka till det vanliga med bara barn som går där så får Love gå tillbaka till småbarnsavdelningen där det numera börjat 11 nya och alla är ”bebisar”, alla är små och Love är så mycket större och före med allt.
Love är olycklig, gråter, skriker, håller krampaktigt fast vid mej vid lämningarna (de dagar Jonas fick lämna när jag var sjuk var det precis likadant).

Förra fredagen när Jonas lämnade fick han lämnas på Minnas avdelning och det funkade jättebra, han var glad och lämningen gick lätt.
Så i måndags försökte jag lämna Love på hans avdelning men han grät, skrek och sprang mot Minnas avdelning så slutade efter 3 försök med att jag lämnade honom där och då gick det bra.
På tisdagen samma sak, Love lämnades med Minna på hennes avdelning och han pussade och sa hej då nöjt på en gång.

En av fröknarna A kom fram till mej och förklarade att det tyvärr är fullt på Minnas avdelning så så Love kan tyvärr inte börja där, vilket jag redan visste och tycker såklart är synd.
Men hon sa att hon också tyckte att det var smidigt att jag lämnar både Minna och Love på hennes avdelning så får fröknarna efter frukost när de gå ut se till att Love följer med in på småbarnsavdelningen när de ska in till lunch och vila.
Hon skulle även prata med fröken M från småbarnsavdelningen för att se om de kunde komma på något som skulle fungera för Love.

Idag när jag kommer till dagis 8:35 (efter att Love fått ett ”panikanfall” över att gå till dagis och sin avdelning så kommer fröken M från mellanbarnsavdelningen och påpekar att jag är 10 min sen, var dock ”bara” 5 min sen och dessutom beror det juh på dagis att jag blev sen.
Sen säger hon strikt åt mej att Love ska lämnas på sin avdelning..
Jaha, går dit med Love som snabbt springer tillbaka till Minnas avdelning, får ta honom i handen och gå tillbaka till hans avdelning, får snabbt sätta ner honom i stolen då han klänger sej fast i mej och bönar mej att inte lämna mej där..
”Mamma, inte..” ”Nej Mamma, inte.. Pigan.. Minna..” o.s.v.
Sen vägrade han äta, han var ledsen och höll fast mej, klängde sej fast och ville inte alls vara där och jag fick inte gå.
I 30 minuter var jag där och försökte på alla sätt och vis, sen slutade det med att jag fick lura Love när det vart stökigt runt om och han kollade bort från mej för att se, så slingrade jag mej ur hans grep och fick gå..
Han vände sej om och ropade efter mej och jag fick bara ur mej ”Mamma kommer sen älskling, mamma hämtar dej snart.. Puss..” innan jag fick gå då tårarna brände innanför ögonlocken.

Jag kan inte ha det såhär, Love kan inte ha det såhär, det påverkar hela familjen och kan det inte ordnas eller lösas på något sätt så kommer vi ta ur barnen ur dagiset och antingen får jag ge upp allt runt om och stanna hemma med barnen, försöka hitta dagmamma eller om man kan hitta något annat dagis på något mirakulöst sätt där båda barnen får gå på mellanavdelningen.

Det här suger!

Tar jag ur barnen förlorar Minna sin resurs R som hon funkar bra med och båda barnen blir av med den otroliga utegården och sina vänner.
Håller jag dom kvar är Love olycklig varje morgon, varje lämning, äter inte frukost och blir inte glad för ens han får komma ut och leka med Minna och de större barnen.

Vet inte alls vad jag ska göra..

Mailade fröken A som igår fick mej att tro att det gick att lösa så att Love lämnades med Minna på hennes avdelning och skrev typ så som jag skriver i detta inlägg, så ja, får väl se..

Kämpar emot tårarna och är så nedstämd nu..

Min älskade lilla son.. ♥

Vissa saker är INTE okej

Fick precis ett mail med en länk.
Gick såklart in och kikade vad det var, inge virus, men tamejtusan något som nästan är värre.
Det är bilder på människor som försöker posa sexigt, men något i bakgrunden stör.
på TRE bilder är det en förälder som gör något med barn i bakgrunden.

Bild 1: En kvinna försöker posa sexigt (hennes barn ligger i bakgrunden) – Denna bild störde inte mej så mycket, hon har kläder på sej och ja, posen ser mer ut som ”små grodorna-dansen”, sonen kanske sover i bakgrunden, vad vet jag.

Bild 2: En kvinna ligger i underkläder och ”bresar” med benen medans (vad det framgår som) deras barn står utestängd utanför dörren. – Detta gör mej irriterad, ta dom bilderna när barnet sover middag, sover för natten eller är och leker någonstans.

Bild 3: En mamma [milt] hånglar med sin man | [som det ser ut] knullar sin man i bilen, FRAMFÖR deras barn!
– Detta skulle få mej att ringa soc om jag såg det, och polisen, skulle dessutom gå fram till dom och fråga vad i helvete dom gör!

Alltså seriöst!
Visst har man som förälder fortfarande behov, det är mänskligt med sexlust!
Jag tror att man är kåt tills döden skiljer än åt.. MEN!
Jag skulle ALDRIG ha sex framför mina barn, skulle aldrig posa vulgärt eller i väldigt sexiga underkläder framför mina barn, speciellt inte stänga ut mina barn för att kunna posa eller snuska.

Ni andra föräldrar får tycka och göra vatusan ni vill, men jag blir skitförbannad på sånt här!
Klart man ska få ha sex, knulla, suga kuk, strippa framför sin partner, ta sexiga fotografier o.s.v.
Men gör det när barnen inte är hemma eller när dom sover.
Är människor så djuriska att inget stoppar deras lustar?

Jag blir då inte kåt när Minna ligger brevid eller sitter i samma rum.